förebrär ministören, att den hyser de omhvälfningstheorier, som mer eller mindre oslöjadt gifva sig tillkänna i de liberala fraktionerna, rikta framstegsmännen mot regeringen den anklagelsen, att den endast slår omkring sig med liberala fraser, under det man i verkligheten icke ser någon af de reformer, som i så många riktningar äro behöfliga. Mångenstädes hör man äfven yttras, avt Ollivier med sin försigtiga karakter icke eger den energi, som är nödvändig för att få den utländska politiken från de obestämda spår, hvaruti den — till stor skada tör utvecklingen af de europeiska förhållandena — så länge rört sis. Urder det Ollivier straxt efter kabinettets bildande hade — så att säga — hela pressen på sin sida (naturligtvis med undantag af de nadikala skandaltidningarne), är det nu egentligen endast , Patrie och , Moniteur universel, som understödja ministören. , Constitutionnel har öfvergått till oppositionen; , Siecle är missbelåten med regeringens politik gentemot Preussen, Rom och Orieaten; Pays påminner regeringen om att göra sin pligt gentemot Bismarcks plarer, och .France råder Ollivier rentaf att draga sig tillbaka så fort som möjligt. Emellertid påstås det, att kejsarens törtroende till Ollivier är större än någonsin. Venstra centern bade den 14 dennes ett möte, bevistadt af 28 deputerade, i hvilket man förnämligast sysselsatte sig med frågan om jernvägen ötver S:t Gotthard. Efter det Daru, Estancellin, de Barante och Latour-Dumoulin yttrat sig, fattades följande beslut: Mötet vill energiskt påyrka, att de af Preussen ingångna fördragen skola respekteras, men vill icke, att man gör opposition)mot banan öfver S:t Gotthard. Deremot är mötet af den åsigt, att man bör gynna Simplonbanan, samt att kabinettet till denna bana intager samma ställning, som den preussiska regeringen till S:t Gotthardsbanan. En korrespondent i Paris meddelar . Köln. Jeit. att det egentligen långt mera är finansficman Rothschild, än regeringen, som agiterar mot jernbanan öfver S:t Gotthard. Baron Rothschild i Paris lärer nämligen ha uppköpt aktierna till Simplonbanan, hvilkas värde på den sednaste tiden fallit högst betydligt, och ban har sökt göra gällande, att franska regeringen med A4!; mill. borde understödja Simplonförslaget, hvilket framställes såsom alldeles nödvändigt, så vida Frankrike icke skall öfverflyglas af Preussen. Korrespondenten uppmanar af denna anledning gretve Bismarck att öfverväga, om nordtyska förbundet ännu kan vara tjenadt med att hafva baren Adolf Rothschildåtill sin generalkonsul i Paris. Regeringen fortfar i sin åsigt att ännu icke upphäfva tidningsstämpeln, utan endast modifiera densamma. De i Paris sammanträdda representanterna af landsortspressen ha deremot enbälligt förkastat regeringens förslag i denna fråga och iramställt följande fordringar: 1. Fulls igt afskaffande af tidningsstämpeln; Ingen förhöjning i beskattningen för annonser; som ersättning härför: postporto af en centim i det departement, der tidningen utgifves; af 2 centimer för dem, som skickas till närgränsande departementer, och 6 centimer för dem, som skickas till de andra departementen Venstra centern har beslutat understödja regeringens förslag om tidningsstämpeln. Budgetkommissionen har föreslagit att öka lönen för hvarje folkskollärare med 100 francs. Den kommission, som har till uppdrag att föreslå förändringar i organisationen at hufvudstadens styrelse, har blifvit anmodad att uppskjuta sina arbeten tills nästa år. Kejsaren har på det bestämdaste uttalat sig mot hvarje förändring i detta( afseende under innevarande år. Med anledning af de dåliga skördeutsigterna, ha uppbördsmännen i provinserna blifvit anmodade att förfara med stor moderation vid skatternas indrifvande. ENGLAND. Äfven i detta land beklagar man sig öfver en uthållande torka; på en del ställen säges gräset vara alldeles förtorkadt, så att man redan måst börja nedslagta boskapen. Den internationella arbetareutställningen skall öppnas under första veckan af nästa månad i Agricultur Hall. Gladstone är hederspresident. ITALIEN. ( Regeringen har rappellerat sin repre-sentant i Lissabon, markis Oldoini, eme-A dan det uppstått oenighet mellan honom l och Saldanha. Den sistnämnde har på-JI stått, att Oldoini hade förmått den ungase drottningen, Viktor Emanuels dotter, att l motsätta sig statsstrecket; Oldoini försäk-l rar deremot, det han under de sednaste ss tilldragelserna icke uppvaktat drottningen s1 i annan afsigt än att visa skyldig vörd-e nad åt sin suveräns dotter. 9