Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1870, sida 2

åaåro de trågavarande angelägenheterna just unde förbandling. Hvad Spanien angår, kan utrikesm. nistern knappast underlåta att förklara, det Frankrise står utanför allt det, som föregår på Pyr 1 äska halfön. Dermed skulle han tillika gendrif va ryktena om, att det skulle vara den franska regeringen, som förhindrar Spanien att komma srän sitt provisoriska tillstånd. Förslaget om att nedsätta senatorernas löner till 15,000 fr., som funnit ett ogynnsamt mottagande så väl i statsrådet som i senaten och — märkvärdigt nog — i lagstiftande församlingen, skall sannolikt blifva återtaget. Som man af ett telegram funnit, är resultatet af de partiella valen till generalråden till största delen bekant Ehuru det icke varit någon egentlig valstrid, äro dock dessa val icke alldeles utan politisk betydelse. Af de 1,000 val, som skulle ske, äro 818 kända. Deraf äro 414 åter val, hvaribland 9 radikala. Af de 274 nyvalda äro 230 konservativa och 44 radikala; 110 omval skola ske. Journal officiel meddelar några notiser om åtskilliga af dessa val, men de flesta af dessa äro af föga intresse. Jules Simon lef vald i Bordeaux efter ett tal, som är ganska betecknande. Han sade nämligen: Då jag röstar hvarje dag och talar nära nog hvarje dag, anser jag öfverflödigt att här hålla något långt tal. Presidenten i lagstiftande samlingen, Schneider, som genom sin fasthet och sin moderation i så hög grad bidrog till att upprätthålla lugnet under striken i Creuzot, har med 4,603 röster blifvit vald i sin hemort. Hans motkandidat sick blott 538 röster. är den mest afgörande segren vid ekanta valen. En ihärdig torka i Frankrike har börjat att väcka bekymmer endast pa börsen och spanmålsmarknaden, utan is ven i lagstiftande församlingen. På en interpellation af deputeraden Steenacker, har regeringen genast tillåtit, att boskap, på grund af foderbristen, får beta i statens skogar. Fiera af de större tidningarne tro emellertid, att fruktan för de skadliga verkningarna af torkan är något öfverdrifven, samt påminna om året 1775, då det rådde en så långvarig brist på regn, att brunnarne på eu mängd ställen icke gåsvo vatten. Detta oaktadt blef det då en rik skörd af alla sädesslag. Journal officiel meddelar följande utnämningar: Vicomte de Laguerronicre afgår i Bources ställe som ambassadör till Konstantinopel, Bource blir senator; grefve Armand afgår som ambassadör i Montholons ställe till Lissabon, Montholon inträder i senaten; Bertherny förflyttas från Washington till Brissel, och Prevost-Paradol bliv ambassadör i Washington. Enligt ett kejserligt dekret skall la haute cour de justice, för handläggande af frågan om sammansvärjningen mot k ren, sammanträda i Blois den 18 Juli. ITALIEN. Vid debatten i parlamentet om krigsbudgeten förklarade krigsministern Gorone, att en fredsstyrka på 119,000 man skullej: vara tillräcklig för upprätthållandet af den almänna säkerheten och ordningen. inni-terpresidenten Lanza försäkrade, att regeringen skulle använda den största energi ! ör att undertrycka den insurrektionella ft rörelsen i Norra Italien. I närheten af! Lucca lära band på 50 å 60 man ånyo ) ippträdt, hvilka dock försvunno nästån ika fort som de kommo. I närheten af Verona lära trupperna skingrat flera inurgenthopar. in korrespondent i Rom har till den ranska ,,Agence Havast den 11 dennes fsändt följande telegram angående koniliet: yI. går har monsignore Dupanloup, under den su törsta uppmärksambet från ahörarnes sida, ener-I. iskt bekämpat en viss skolas tendens att drifva 8 pp påfvens rättigheter och prerogativerSPANIEN. Telegrammen från Madrid af den 12 ennes gifva närmare upplysningar om ortesmötet dagen förut. Man ser deraf, d tt det var vilseledande, då det i ett föreo ående telegram hette, att Prim hade ut-sit alat sig för en union med Portugal. Iie erkligheten har han blott uttalat sig mot li e republikanska federalisterna. Den sed-sa ste depeschen lyder fullständigt sålunda: a Marskalk Prim förklarade, att re; ringen sökt e kandidater till kronan, men förgäfves. Han llade. att man måhända skulle finna en tronandidat om 3 månader, och att det aldrig kunde D li tal om exdrottning Isabellas son, prins Alfons) v.: Asturien. Marskalken anmärkte, att han aldrig a zulle understödja någon restauration, samt att an med kraftig hand skall värna friheten. IIVaÅS eträffade Portugal, kunde regeringen icke önska i 1 igon annan union än en monarkisk, som lät st egge nationerna behålla sin fulla sjelfständighet-. I ett telegram af den 12 dennes till-n gges det: NMarskallk Prims förklaringar ha gjort en föräftlig verkan i de tre fraktionerna af majoriteten an hoppas, att tronföljarefrågan icke skall blifva tå erupptagen före ajourneringen af cortesh AMERIKA. ER På en interpellation i Brasiliens depu-di radekammare angående slaffrågan, har ut geringen svarat, att hvarje brasilianare söo skade slasvarnes emancipation, men att a4f et skulle vara oklokt att så kort efter äf iget oroa sinnena med en så vigtig s. ga. hi nder dessa omständigheter tänkte rege-d. ngen icke att för närvarande företaga ) 50 igot direkt steg i denna riktning, men S4 ulle — såvidt möjligt vore — tillmötesgån Henskildta sträfvandena för slatvericts at skaflande. SJ Representanter för regeringarne i Bra-St lien, Argentinska republiken och Uruguay, Pt m sammanträdt i Buenos Ayres, ha öf-!m renskommit om vilkoren för fredsslutet et ed Paraguay. bl AUSTRALIEN. ic Kolonisterna på Nya Seelandsöarne ha!Då ligen med framgång användt det gamla: be Divide et impera mot de siendtligt sinde maorierna. Det skrifves härom: Redan under lång tid hade koloniens trupper gätves sökt att tillfångataga den mycket omtale höfdingen Te Kuti, hvilken, hvarje gång han Pr omringad från alla sidor, och man var säker att ha honom i fällan, undkom under nattens rker. Så sände man slutligen milisen hem, utte ett pris af 5,000 pd. st. på mordb fvud och öfverlät åt två andra hösdingma priset. Visserligen har det ej lyckats någon tas dem att döda honom, men deremot har man lkomligt sprängt hans band. I en skarp drabbläi ig blefvo medlemmarne af detta band dels dö-Gdo de, dels tilljangatagne. Öfver 30 at dessa inidde gar äro förda till Wellington, der de skola stälinför rätta. Bland de dödade fann man en cant maori vid namn Hakarin, hos hvilken Te hö ti önskade få vistas, om man ville lemna hona —— — 3 n.