VY TI UTRIKES. FRANKRIKE. Sigcle angriper det andra kejsardöme på det skarpaste och påstår, att det in genting uträttat, utan endast ställt til oreda. Det heter der bland annat: En man bemäktigar sig diktaturen den 2 De. cember 1851; först och främst tänker han på sig sjelt, det är mycket tydligt, han är president i er republik, som är detta endast till namnet; mer han nöjer sig icke härmed, utan han vill bli kejsare med ett hof, med kammarherrar, stallmästare, m. m. Godt och väl! Tjugo år förgå, och denne man, som kunde gjort allt, har gjort ingenting Alla andliga och materiella intressen ligga nere eländet är stort, okunnigheten ännu större. År 1569 uppvaknar Frankrike och kommer till insigt af, att man med hälften af de millioner, som expeditionen till Mexiko uppslukat, hade kunnat grundlägga en skola i hvarje kommun; nationen äterfordrar de friheter, som blifvit nationen berötvade, och protesterar emot den personliga styrelse, som är hans verk. Plebiscitfrågan uppställes, och 7,300,000 röster pånyttföda kejsardömet. Ilar kejsardömet af denna nya situation skördat det, som förut förlorats i tid? Nej! Antingen kejsardömet är representeradt af Ollivier, eller af Rouher, så qvarblir den personliga styrelsen. Ofvanstående utgör endast början till följande anklagelse: I den utländska politiken hopa sig de mest hotande frågor. Preussens och Italiens öfverenskommelse om byggandet af jernbanan öfver S:t Gotthard beredde svårigheter, som sätta vår nationalära och våra handelsintressen på spel. Interpellerad angående denna fråga, hade ministeren ofördröjligen bordt lemna det besked, som Frankrike med otålighet väntar; men i stället begär utrikesministern 10 dagars betänketid. Till slutet yttras: .Korteligen, hvart vi än vända våra blickar, både inåt och utåt, ser allt dystert ut; regeringen synes vara utan kompass, utan ideer, utan något annat system än förtryck och fruktan, rörande sig likasom på ett stormigt haf. RYSSLAND. Augående en sammandrabbning mellan ryssarne och kirgiserna, som förekommit på halfön Mangischlak vid Kaspiska hafvet, skrifves: Generalstabsöfversten Kutaisow, som tillförde let på halsön Manguschlak liggande fästet Alexanlrowsk förstärkningar från Kankasus, och som Iref på flykten de kirgiser, som blokerade denna befastning, beslöt att derefter företaga en rekoghoscering i steppen, närmast för att at innevånarne örskafla sig ett antal kameler. För detta ändanål utsändes den 29 April en sotnia daghestanskt rreguliert kavalleri i riktning åt Alexander-Bai, ler turkomanstammarne skulle uppehålla sig. Daen derefter uppbröt Kutaisow sjelf, för att unlerstödja denna expedition, med 2 kompagnier at sta skarpskyttebataljonen och en kanon från ästet och gjorde halt vid Turkuli, cirka 80 werst erifrån. Den förutsända sotnian hade genom vän-!