de 23 srågor, som till öfverläggning blifvit af ecklesiastikdepartementet bestämda och för hvilka vi i sammanhang med öfverläggningen om dem blifva i tillfälle att redogöra, delade sig mötet i 7 sektioner, en för hvarje grupp af öfverläggningsämnen. Till ordförande i sektionen n:r 1 utsågs lektor Schotte; sektionen p:r 2, prosten Augustinson; i n:r 3, rektor Wåhlin; i n:r 4, rektor Anjou; i n:r 5, prosten Berg; i n:r 6, kyrkoherden Quiding och i n:r 7 prosten Lidberg. Dessutom tillsattes för förberedande behandling af de utaf deltagarne i mötet framställda öfverläggningsämnen en åttonde sektion, bestående at en deputerad från en hvar af de öfriga sektionerna, under ordförandeskap af byrächefen Bruhn. Dessa sektioner hade på eftermiddagen sitt första sammanträde. I ändamål att lemna sektionerna tillräcklig tid att förbereda öfverläggningsämnen beslöts, att de allmänna sammanträdena skola börja först efter kl. 12 middagen och fortgå till kl. 4 e. m. Sammanträdena ega rum i folkskolelärainneseminarii lokal och det första diskussionssammanträdet skulle hällas på Torsdagen. In utställning af en del skolmateriel för åskådningsundervisning är i lokalen för de allmänna sammanträdena anordnad. Såsom öfverläggningsämnen äro af ecklesiastikdepartementet framstälda följande frågor: 1:0. Hvilka åtgärder böra vidtagas för en ändamålsenlig tillämpning af de genom kgl. brefvet d. 15 Okt. 1869 gifna föreskrifter? 2:o. Huru skall inom de skoldistrikt, der småskolor icke finnas, tillfälle beredas till särskild undervisning för de mindre försigkomna barnen? 3:0. Vore det ändamålsenligt att inom skolorna bildades lärarelärlingar, som kunde vid undervisningen biträda och förberedas för inträde vid seminarierna? 1:0. Ilvilka åtgärder hafva befunnits lämpligast för befrämjande af en jemnare skolgång? 5:0. IIuru skall på landet tillfalle beredas till öfning för gossar i handaslöjder och för flickor i fruntimmers handarbeten? 6:0. Har den vid sista inspektörsmötet uppgjorda plan för läsetimmarnes fördelning mellan läroämnena i folkoch småskolorna vunnit allmännare tillämpning? 7:o. Sammanhållas barnen i hvarje af folkskolans afdelningar eller klasser i ett läslag; och är läslagens antal så begränsadt, att hvartdera kan i sin ordning blifva a! läraren omedelbart undervisadt? 8:0. Ivilka insigter böra fordras för inträde i den högre folkskolan, och huru bör denna skola ordnas för att motsvara sitt ändamål? 9.0. Ilar skriftläsemetoden vid den första undervisningen blifvit, sedan sista inspektörsmötet, allmännare införd? 10:0. Fästes vid innanläsnings-öfningarne barnens uppmärksamhet på innehållet af det, som läsecs, så att de kunna derför redogöra? 11:0. Har i öfriga läroämnen sättet för undervisningens meddelande blifvit förbättradt genom användning af åskådningsmateriel och andra bjelpmedel? 12:0. Har genom erfarenheten vunnits säkrare insigt om den lämpligaste metoden för undervisning i skrifning, teckning och sång? 13:0. Har undervisningen i gymnastik och vapenölning amt i trädgårdsskötsel blifvit allmännare införd sedan sista inspektionsberättelsen algafs? 14:0. Huru bör undervisningen för de barn, som ur folkskolan utgått, lämpligast ordnas? 15:0. IIvilken materiel för undervisningen är för närvarande mest behöflig? 16:o. Huru skall sockenbibliotekens ändamålsenliga förökande bäst befrämjas? 17:0. Iafva de lärare, som de sednare åren utgått från seminarierna, visat sig ega skicklighet och förmåga att unde 18:o. På hvad sätt kan tillfälle bäst beredas för redan anställde lärare att förkofra sig i insigter och skicklighet att undervisa? 19:0. Hvilka åtgärder böra vidtagas för småskolelärares bildning? 20:0. På hvad sätt kan erforderlig enhet åstadkommas mellan inspektörernes och skolrådens berättelser rörande lärarnes antal samt skelornas antal och art m. m.? . 21:0. IlIafva några olikheter egt rum vid tilllämpning af den för inspektörerne sednast utfärdade instruktion? 22:0. höras i allmänhet skolornas anteckningsböcker på ett ändamålsenligt sätt? 23:0. Äro förändringar önskvärda i afseende på anslag och understöd af statsmedel till folkundervisningens beirämjande? — Vid Manilla kölls i Tisdags och Onsdags examen med dervarande elever. På Onsdagen fortsattes examen mellan kl. 10 —12, hvarefter de blinda fingo aslägga prof på sina framsteg i säng och musik. Sedermera uppläste direktör Borg ärsberättelsen, genom hvilken, bland annat, inhemtades, att de döfstumma elevernas antal för närvarande uppgår till 202, hvaraf 116 gossar och 86 flickor, samt de blindas till 60, hvaraf 37 gossar och 23 flickor. Derpå börjades utdelningen af premierna, bestående af böcker (för de blinda med upphöjdt tryck), hvilka till barnen öfverlemnades af öfverståthällaren Bildt. Hr Bildt uttalade, å direktionens vägnar, stor belåtenhet med barnens ådalagda berömvärda flit och lärarnes oförtrutna bemödanden i deras svåra kall att bibringa dessa vanlottade barn kunskaper — hvilket allt af hr Borg genom tecken uttyddes för eleverna. Med bön och afsjungandet af en psalm afslöts examen. I serskilda rum voro de döfstumma elevernas ritningar och de blindas handarbeen m. m. exponerade, hvilken utställning, äfven den vittnande godt för institutets verksamhet, ännu någon tid för försäljning hålles öppen. Examen bevistades af många för den välsignelserika läroanstalten på Manilla intresserade personer, som med öfverraskning och glädje bevittnade elevernas omfattande kunskaper, hvilka väl kunna sä