Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1870, sida 2

vanns i dalens skugga... Allsmäktige Gud vare med dig och hans ande följe dig till din lefnads afton! Nils hade fallit på knä, och biskopen höll sina darrande händer utsträckta öfver hans hufvud. 9. Falken grå. En vacker morgon i början af Maj redo några riddare med ett lysande följe ut genom norreport i Stockholm öfver Brunkeberg norrut. De voro den gamle lagmannen, herr Carl Thordsson, hans brorson, herr Carl Knutsson, herr Gustaf Ämundsson (Sture) och bland marskens följe såg man herr Nils Bosson, Clas Lang och några andra af hans höfvidsmän. De tre förstnämnda redo först, ett stycke efter dem Nils Bosson och vid hans sida på en helt liten häst en ung gosse, som kunde vara omkring tio år, men stark och storväxt för sin ålder. Det var riddar Gustaf Amundssons son, Sten Gustafsson Sture. Ett stycke efter dem kommo svennerna, och bland marskens såg man den nyssnämnde Clas Lang och en gammal gråskäggig buss, Johannes, som både af höfvidsmännen i allmänhet och särskildt af Carls och de öfriga svennerna sattes i högt anseende. Öfverallt var samtalet lifligt. De äldre herrarne athandlade riksvigtiga ämnen. Den märkliga tilldragelsen i Stockholm, en af de föregående dagarna eller den 2 Maj, då konung Kristofer, som återkommit efter att hafva fullbordat sin riksgata, högtidligen stadfästade konung Magnus trikssons omarbetade landslag, var isynnerhet nåsot, som lagmannen ifrigt framhöll. Carl Knutson anmärkte dervid, att det dock var konungen ch riksens råd med allmogens samtycke, som i Sverige egde sätta och skipa lag, och betonade lervid orden: ,,med allmogens samtyckek. Men