Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1870, sida 2

7 —H 0 GULA ((11 Ö LIN 1,392. Antalet af barn i skolåldern utgjorde 1868 c:a 660,000, af hvilka 520,546 undervisades i folkskolan, deraf 200,339 i fasta, 157,616 i flyttande och 162,591 i småskolor, visande antalet af undervisade barn en tillväxt sedan 1865, d. v. s. på 3 år, af 39,465. Rörande undervisningen anföres, att läsfärdigheten, ,,hvilken förut ofta lidit af den förtidigt började, ensidiga utanläsningen, under dessa år ,, ostridigt gått framåt. — Uättskrifning har ännu endast på få ställen hunnit införas. I skrifning och räkning äro framstegen betydliga. Antalet af barn, som erhållit undervisning i historia och geografi, ,,har under de sista åren ansenligt förökats, hvilket också gäller om naturläran. Så hade antalet af lärjungar, som åtnjutit undervisning i sistnämnda läroämne, ökats under åren 1865 —1868 från 72,940 till 138,574. Geometrien hade ännu ej vunnit stor utbredning. Undervisningen i sång har utvecklat sig och meddelas nu i de flesta skolor. I gymnastiköfningarne har antalet deltagande ökats från 52,981 till 70,659. Trädgårdsskötseln har gjort endast svaga framsteg. En särskild undervisning i teckning börjar först nu framträda. I fråga om undervisningsmaterielen vitsordas ett godt framåtgående. Äfven i fråga om skollokalerna hafva betydliga förbättringar blifvit införda. I flera städer kafva nya skolhus blifvit uppförda och på landsbygden har detta i synnerhet skett inom Gestrikland, Kronobergs län, Skåne, Bohuslän och Vermland. Så funnos i Gestrikland för år 1863 endast 17 skolhus, hvaremot efter denna tid 64 nya skolbyggnader blifvit uppförda och dessutom 11 andra beslutade att uppföras. I Kronobergs län hafva efter 1861 ej mindre än 122 nya skolhus uppförts; i Bohuslän bafva under 1869 och 1870 26 skolhus blifvit byggda och beslut fattade om uppförande af ytterligare 34. I Vermland äro efter 1861 uppförda 216 skolhus och beslut fattade om uppförande afytterligare 115 sådane byggnader. Man finner sålunda att vårt lands folkundervisning befinner sig i en kraftig utvecklingsprocess. Rörande kostnaderna för folkskoleräsendet återgifva vi ur den omnämnda skriften följande: L en del af solkskoleinspektörernas berättelser om folkskoleväsendets tillstånd åren 1867 och 1868 förekommer en redogörelse för de kostnader, hvilka för folkskoleväsendets upprätthållande blifvit bestridda. Ehuru dessa uppgifter icke äro fullständiga, kan man, med begagnande, jemte dem, af de från skolråden inkomma tabellariska uppgifter, sammanställa en öfversigt af folkskolans finansiella förhållanden, hvilken, om ock i enskilda delar blott ungetärlig, dock gifver en bild af ställningen för riket i det hela. Den betydligaste posten i de årliga utgifterna för folkskoleväsendet utgör lärareaflöningen. Till ordinarie lärares och lärarinnors aflöning utgick år 1868 i lön 1,398,527 rdr 95 öre, hvartill kommo förmånerna af kofoder och fri ved, beräknade till ett värde af 348,027: 34 — således tillsammans ett belopp af I, 746,555: 29. Till småshole-lärares och lärarinnors aflöning användes dessutom, dels i kontant, dels och förnämligast in natura, en sammanlagd summa af 788,295: 77, eller något mera än hälften emot kostnaden för de ordinarie lärarne. Inalles uppgick så