Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1870, sida 3

JL. TOT alt oTIHRA SURCH UVIiHASH VI MOSS TA yttrar en medlem af redaktionen, två medel, nemligen att man öppnar för henne de arbetsfält, som hon bittills ej fått beträda, och att man förskaffar henne tillfälle till den uppfostran och bildning, som hvarje särskildt slag af arbete kräfver. I dessa satser anser tidskriften allt vara innefattadt, som nu är att göra för qvinnofrågans lösning, och betecknar derigenom omfånget för sin egen verksamhet, i det den tillägger, att den ämnar hålla sig fjerran från allt frasmakeri och uppställandet af onyttiga teorier för att blott arbeta för hvad som verkligen är nyttigt eller nödvändigt för qvinnan. Isynnerhet vill tidskriften uppbjuda alla sina krafter för att sin mån bidraga till en helsosam reform äf qvinnans uppfostran, då den deri ser det första oundgängliga vilkoret för hennes befrielse från de hämmande band, hvari hon ännu är fjettrad, trots sednare tidens framsteg i humanitet och erkännande af individens rättigheter. Af Bertba Meyer förekommer en uppsats kallad ,Ö.ver värdet och nödvändigneten af den första uppfostran. Den börjar sålunda: ,,Förra århundradet bet knas såsom humanitetens, såsom idealismens och vårt såsom realismens. I sist urartande lef förra århundradets bunanitet seutimentalitet, och vår tids realism urartar till materialism. För vår del tro vi tvärtom : att vårt årbundrade utmärker sig genom 4 humanitet, genom en idealistisk riktwinz på det politiskt-sociala området framför det adertonde årbundradet, hvars filosofi rent negativa, upplösande och destruktiva riktning förberedde uppkomsten af en realism, som under encyklopedisternas vård utvecklades till materialism och gjorde si3 på ett bedrölligt sätt gällande inom olika sambällskretsar. Detta vare i förbigående. sagdt! Förf. framhåller med krafi dotterns rätt till en bättre, en för hela hennen framtid mera fruktbärande uppsostran, börjad från hennes spädaste ålder, än den, som nu af de allraflesta föräldrar anses tillräcklig. Hon visar, huru ytterst vigtigt det är att så kunskapens och sedlighetens frön i barnets själ under de år, då sjelfmedvetandet vaknar, och kon framhåller : särskildt huru mycket ett rikigt användande af den Fröbelska metoden kan uträtta i detta hänseende. -,Qwvinnans arbetsförtjenst och henne; användande af penuingar af A. L.mmers af.er alt vi a, huru välgörande qvinnans förmåga att själf förtjena penningar skulle verka, derigenom att å ena sidan den ölverdrisna sprsemheten och sorgen öfver en tillfällig förlust skulle motverkas genom medvetandet ar att hennes arbete gåtve henne inkomster, och då å andra sidan slöseriet, hvarför man också beskyller qvinnan, skele minskas eller upphöra der hon sjelf törtjenade penningar, enär erfarenheten ådagalagt, att man är mindre böjd att onödi,tvis u gifva hvad man sjelf på detta sätt för värivat än hvad man erhällit genom arf eller genom en annans arbete för ens räkning. I en uppsats redogör prolessor Böhmert i Zurich för de resultater, som åtskilliga qvinliga studerandes begagnande af den akademiska unde visningen i Zärich redan haft, och man finner, att de i hög grad tillfredsställande. De derstödes studerande damerna voro, när denna uppsats skrefs — d. v. s. i slutet af sistl. Februari — 14 till antalet, och 12 af dessa voro inskrifna i den medicinska och 2 i den! filosofiska fakulteten. Talrika förirågningar från enskilta, från uppfostringsanstalter och från de tyska och engelska universiteten röja det lifliga intresse, hvarmed man öfverallt motser lösningea af det stora sociala problemet. Professor Böhmert berättar, att då en qvinlig stvderande undergår doktorsexamen, fordringarna äro alldeles desamma som för de man 1867 promoverades för första gån fruntimmer till doktor i medicin, k: och obstetrik. Det var en ung ryska, iröken Nadeschda Suslowa. Hona böll den erforderliga föreläsningen, bvari hon utvecklade betydelsen af kroppernas lomfa tiska system, samt -o svarade mot prolessorn i vetenskapen och flera endra opponenter de vetenskapliga teser hon framställt, och af hvilka de flesta tillhörde det fysiologiska gebitet. Fröken Suslowas svar vittnade om sjelfständigt tänkande och stödde sig hufvudsakligen pål hennes egna iakttagelser, så att allal hennes opponenter med rätta lyckönskade henne till resultaterna af hennes studier och observationer. Professor Böhmert, som anser qvinnan egnad att utmärka sig inom ella vetenskapsgrenar och på alla embetsgebit, som förutsätta eit vidsträckt kunskapsförråd, uitalar sig med bestämdhet mot stiftandet af särskilta högskolor för qvinnor eller inrättandet af särskilta kurser för qvinnor vid de redan existerande universiteten och tror, med stöd al hvad som redan visag sig i Amerika, att qvinnan bör studera jemte mannen vid dessa bildningsanstalter, om hon skall kunna uppträda såsom haus konkurrent på embetsmannabanan eller erhålla den underbyggnad, som läkarens: kall fordrar. För öfrigt hänvisa vi med afseende på inoehållet af denna prosessor Böhmert uppsats till de ur ,,Dazens Nybeter bemtade utdrag derur, som för någon tid sedan stodo att läsa i Handelstidningen. Derjemte innebåller häftet en mängd notiser om hvad som på skilda orter i Tyskland göres för höjandet at qvinnans bildning och utvidgandet af hennes rätt till arbete.