Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juni 1870, sida 2

europ, som besökte Uliassutai i vestra Mongolien, beläget 1,300 verst från Urga. Redan år 1865 hette det i en otficiel korrespondens om den rysktkinesiska thhandeln: ,, Mongolerna ha redan länge önskat blitva ryska undersåter och vänta blott på ett gynnsamt tillfälle. EGYPTEN. Den franska ,,Mem. dipl. skrifver: , Vice konungens af Egypten försoning med sin bror Mustapha Fazyl Pascha är nu en afgjord sak. Som bekant är, hade den sistnämnde protesterat mot den nya arfsföljd, som var införd genom den kejserliga fermanen af den 27 Maj 1867, och ansågs för vice konungens farligaste motståndare i Konstantinopel. Ismail Pascha har, med anledning af försoningen, gjort sin bror en present af 750,000 francs, och sultanen har gifvit Mustapha Fazyl Pascha Osmanich-orden af första klassen i diamanter. Det har dessutom blifvit bestämdt, att vice konungens son, innan han anträder sin resa till Paris, der han skall uppfostras, skall besöka hofvet i Konstantinopel, hvarifrån han ämnar begifva sig till Wien. . I skarp motsats härtill, berättar den franska ,,Gaulois, att vice konungen ännu beständigt umgås med tanken att förklara sig oberoende af Turkiet, samt att Ryssland gillar dessa planer. För kort tid sedan meddelade denna tidning, att en del nordamerikanska officerare hade begifvit sig till Egypten för att taga tjenst i vice konungens armå6, och nu heter det i samma tidning: Den politiska och financiella verlden äro satta i liflig rörelse genom underrättelserna från Orienten. De rustningar, man förebrätt vice konungen, och som denne nekat till, bedrifvas med större kraft än någonsin. Nitraillöser och Remingtongevär äro beställda i Brussel och Newyork. Från Brässel ha redan erhållits 200 mitraillöser, hvardera till 5,000 francs. Det talas äfven om en rysk-egyptisk traktat. De sistnämnda meddelandena, ehuru upptyllda af detaljer, torde vara föga tillförlitliga. AMERIKA. Vi ha en gång omtalat, huru man satt i fråga att upphöja staden S:t Louis till husvudstad i Förenta Staterna, på grund af dess centrala belägenhet. Nu måste staden emellertid afstå från sina stolta förhoppningar; ty oaktadt förkämparne för unionsregeringens förläggande vesterut af all makt hade motarbetat alla ytterligare bevillningar till regeringsbyggnader i Washington, har senaten med tre fjerdedelar af sina röster beslutat lemna en half mill. doll. till en ny byggnad i Washington åt statsdepartementen. Dermed måste frågan om residensets förflyttande anses vara förfallen. Den 3 dennes har ett band af 100 fenier ånyo sökt göra ett intall i Canada, hvilket naturligtvis genast blef förhindradt af de canadiska och Förenta Staternas trupper. Ett nordamerikanskt fribytarband, som ungefär samtidigt landsteg på Cuba, bade icke bättre lycka med sig. De spanska trupperna anföllo dem genast, dödade 12 man och skingrade resten. Anföraren Cisnero återvände med sitt ångfartyg till Newyork. Vid jordbäfningen i Oajaca omkommo mer än 100 personer. Dagens post. SPANIEN. De röfvare, som nyligen erhöllo 150,000 fr. i lösen för de fångna engelsmännen, ha icke haft mycken glädje af sitt byte. Då de skulle återvända från Puerta Santa Maria (i närheten af Cadix), blefvo de omringade af spanska gendarmer. Tre röfvare blefvo skjutna på stället; den fjerde lyckades undkomma. Lösepenningarne blefvo funna hos den ene af de dödade banditerna, och ha blifvit aflemnade till den spanska regeringen. I trakten af Gibraltar ha några andra spanska röfvare, sannolikt uppmuntrade genom ryktet om kamraternas lyckliga fångst, den 5 dennes sökt taga två engelska officerare, som utan vapen promenerade utanför fästningen. Försöket misslyckades likväl. En af röfrarne blef dödad, en annan sårad, de öfriga flydde. Spanska regeringen har inledt förhandlingar med England för att genom lämpliga åtgärder förebygga, att trakten kring Gibraltar blifver en tillflyktsort tör röfvare, likasom förr för smugglare. TURKIET. .Times för den 9 dennes innehåller noggranna underrättelser om den stora eldsvåda, som Pingstdagen hemsökte Konstantinopels förstad Pera. Eldsvådan började i hörnet af Dzambargatan och ödelade på en otroligt kort tid ett stort qvarter af förstaden, hvilket innehöll mer än 8,000 (efter andra uppgifter 20,000) större och mindre hus. Tiondedelen af husen var af sten. Många af degator, som fullständigt brunno ned, voro bebodda af rika, armeniska köpmän, som just den dagen firade en stor fest, och af hvilka de flesta då voro på landet. Intill den 7 dennes hade man under ruinerna framdragit 250 menniskolik. Dagen efter eldsvådan bröt elden ut på nytt vid det franska hospita