Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juni 1870, sida 2

af partiets framstående män voro mer eller mindre invecklade. Nu uppträder en redaktör, Mandel, i sin tidning med en framställning af förhållandena, för så vidt de låta utreda sig genom det, som hittills framkommit, och riktar mot de nämnde prokuratorerna den beskyllningen, att de af partiafsigter icke gjort sin pligt. Ehuru denna anklagelse väl var den värsta, som kunde göras mot två embetsmän i deras ställning, lemnades den dock obeaktad, intilldess justitioministern Bara, hvilken — som bekant är — tillhör det liberala partiet och t. o. m. dess mest antiklerikala flygel, i November förlidet är gaf befallning att åtala Mandel för förtal. Denna sak har nyligen blifvit behandlad af en jurydomstol i Brässel; Mandel har blifvit helt och hållet frikänd, och hans påståenden ha således bekräftats, efter det hans advokat med stor duglighet och oförbehållsamhet hade blottat skandalen. Detta har haft till följd, att den sista af Longrands banker — den i London grundlagda internationella hypoteksbanken måst inställa sina betalningar. Dess stiftare, som hittills lugnt njöt frukterna af sin driftighet, har måst taga till flykten, och en del hemliga papper, som han hade lemnat fursten af Chimay att gömma, och som angå operationer med tursten af Turn och Taxis, ha blifvit tagna i beslag, så att det nu skall blifva upplysning om alla förhållanden. Både kejsaren af Österrike och påfven nämnas såsom berörda häraf. Bavay, som naturligtvis genom sakens utgång blifvit i hög grad komprometterad, ville dock icke begära sitt afsked, men har nu fått detsamma, i det ministeören endast hade afvaktat konungens återkomst från besöket i England för att taga detta steg. Detta är dock det mindre vigtiga; men nu väntar man, att skandalen äfven skall kasta en skugga på det katolska partiets ledare och derigenom skada sjelfva partiet, och detta har just nu en stor betydelse, eftersom valen till den ena hälften af medlemmarne i deputeradekammaren äro nära förestående. RYSSLAND. Från Irkutsk ha underrättelser af den 29 Mars inträffat, att ett stort uppror utbrutit i Mongolien. Under det den ena revolutionen följde på den andra i det egentliga Kina, provinsen Jinnan konstituerade sig som ett sjelfständigt muhamedanskt rike, och Kaschgar under Jakub Kuschbegi gjorde sig sjelfständigt, förblef det lugnt i Mongolien. Nu råder deremot der en stark jäsning, öch ryssarne ha redan inskridit med militärmakt. I en korrespondens heter det: ska insurgenterna befinna sig helt nära staden. Men Urga är för oss af stor vigt, enär vårt konsulat nu befinner sig der, och dessutom varor der äro samlade för en ansenlig summa. En afdelning kosacker och artilleri blef derför genast beordrad dit, och man har för afsigt att ditsända ytterligare trupper. Man vet icke ännu, huruvida det nuvarande upproret i Mongolien är en del af det stora och väl organiserade uppror, som redan under några år förefunnits i södra delen af Kina, eller om det är en fortsättning af Selgonernas uppror förra året i vestra Kina, eller om det är en enstaka företeelse. I hvarje fall är ett uppror i Mongolien för oss af stor betydelse, enär vår hantillintetgöras. I en annan korrespondens yttras: äro kinesernas och ryssarnes tempel och bönehus. Bazarerna äro rikligt försedda, och handeln med hästar, hornboskap, tält, sadlar, filtar, m. m. är mycket betydlig. Men ännu vigtigare än handeln är den religiösa ställning, som Urga intager. Här befinner sig nemligen det stora Lamaklostret, helgadt åt Guiso-Tamba, mongolerpas Lama-konung, som är odödlig och endast anträdt en själavandring. Till följe af fransmännens och engelsmännens expedition till Peking år 1860 skördade ryssarne genom general Ignatiews åtgöranden frukterna af detta fälttåg, utan att hafva förlorat en enda rubel eller en enda droppa blod. Bland annat erhöllo ryssarne rättighet att passera Mongolien, samt att upprätta ett konsulat i Urga. Ryssland visste att välja sin man för denna vigtiga post. Schischmarew inryckte straxt derefter med en lifvakt af söder om Urga uppbyggdes på en upphöjd plats konsulatsbyggnaden, och deromkring bosatte sig den ryska koloni, som snart gaf tonen i Urga och bevakade det ryska intresset i hela Mongolien. Då år 1863 engelsmannen Alexander Michie reste genom Urga, besökte han ryske konsuln, hvilkens anställning der, som Michie skrifver, står i sammanhang med ryssarnes framträngande i Centralasien. Då det rätta ögonblicket kommer, skall Ryssland äfven här slå till, och förändringen skall försiggå utan särdeles många omständigheter. Kejsaren af Kina förlorar ett land, som kostar honom mer än det är värdt; mongolerna få den ene herrskaren i st. f. den andre, och för de kinesiske köpmännen är det likgiltigt, hvem som är konung, endast de få drifva sina affärer. Ryssland skickar, utan att ens fråga sig för i Peking, sina kosacker till ett grannland för att undertrycka ett uppror, som möjligen kunde vara farligt för den ryska handeln. En erkel skrifvelse från konsul Schischmarew är nog för att beordra en rysk truppstyrka till Urga. Den verksamme agenten har förberedt allt på bästa sätt och under förloppet af 10 år behörigen studerat terrängen. År 1864 vände han sig åt nordost och utforskade källorna till Onon, och för 2 år sedan var han den förste ,Från Urga kom underrättelsen, att de kinesidel med södra Kina derigenom kan fullständigt. De enda ordentliga byggnaderna der i landet kosacker och ett antal ryska handtverkare; något 2C —