Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juni 1870, sida 2

omröstningen ej blifva betänklig för ,,det stora fäderneslandet. — I Ryssland sysselsätter man sig med den tredliga industriexpositionen, bland hvars artiklar framsticker en och annan kolossal kanon at — måladt trä. — I Rumänien förföljer man några fattiga israeliter och låter den gode furst Karl smaka det konstitutionella konungadömets obehag. — Engelsmän hafva varit utsatta för grekiska och spanska röfvare, hvilka dock fått eller få dyrt betala sina våldsbragder. — Spaniens konungslöshet har nu snart blifvit ett normalt tillstånd, sedan landet bergat sig rätt länge utan ett krönt hufvud. Drottning Isabella är lycklig nog att vara snart alldeles bortglömd. Någon ministerkris afhöres ej för tillfället från Italien, och de , kriser, som förekommit i den Skandinaviska norden äro lyckligt lösta. — Nordamerika afbetalar sin statsskuld med några millioner i hvarje månad och emottager 50 å 60,000 emigranter pr qvartal från Europa. Fenierna göra fortsararde fiasco, likasom åtskilliga ,, Wihler och skräflare i andra länder. — Krångligast är det med Österrike, innan tyskarne der kunna förmå sig att antaga ett ärligt federativt system. Turkiets hufvudstad har drabbats af en fruktansvärd eldsvåda, så att sultanen nu kan få tillfälle att bygga något anuat än seraljpalatser. Vice konungen af Egypten lofvar oaflåtligt hörsamhet och lydnad, men han har sannolikt ej sagt, när löftet skall gå i fullbordan. Sveriges understöd lärer han i alla händelser vara säker på, efter hvad hr Demirgian försäkrat honom. — Japan vill med allvar inträda i den civiliserade verlden och har derföre börjat upptaga stora statslån. -Kina uppbygger oss blott då och då med en liten sjöröfvarehistoria. Så kunna vi sitta här uppe i norden och kasta våra blickar öfver verlden, hörande sjelfve, såsom en fransman en gång yttrade, ,till de lyckliga länder, hvarom ingen talark. Ty det är ju förhållandet, att de händelser, som förvåna verlden, äro sällan lyckliga för dem, som äro deri delaktige, vare sig det är fråga om revolutioner eller slagtningar, om Traupmannska mord eller Silbodalsförgiftningar. Det högre och bättre lifvet gror och utvecklar sig i det tysta. Så kunna vi också vara snarare nöjda med att ,ingenting händer i verlden, som är egnadt att väcka vår nyfikenhet och utgöra ämne för våra kannstöperier. Vi skola kanske derigenom väckas till att fästa vår uppmärksamhet vid det som ligger oss närmast, och der söka ämnen till glädje öfver det goda, som rör sig i menniskans och samhällets inre lif. Och dit hör framförallt det odlingsarbete, hvars skördar ej blott gunga på fälten, i sommarens grönska, utan ock uppspira i de unga skarors förädlade håg och utvecklade förstånd, hvilka nu utbyta lärosalarne mot det fria, friska lifvet i naturens sköte.