Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juni 1870, sida 1

— Händelsen gjorde, att jag nu under jag ten efter fribytaren erhöll upplysningar, hvilka jag förut saknat. — Och af hvem ...? — En af edra egna svenner.... Han had seglat med min morfader den tiden han stod spetsen för fetalicbröderna och kände väl till all som rörde honom. — En af mina svenner? — utropade marsken och hans kinder vexlade snabbt färg. — Hvar finnes han, hvad heter han? — Han gick af på vägen, men lärer väl snart infinna sig hos eder. ... Ian kom i eder tjenst vid samma tid som den gröne riddaren inträdde : edert hof. ... Hans namn är Toste. Marsken försjönk i tankar, och en lång stund förgick under det han satt och såg rätt ned framför sig. Slutligen steg han upp, gick långsamt ett slag öfver golfvet, stannade sramför Nils och fattade åter hans hand. — I kunnen finna det underligt — sade ban med en djup stämma, under det hans blick hvilade stadigt på Nils. — I kunnen finna det underligt, att jag så mycket sport eder till rörande detta ärende. ... Nu kan jag icke säga eder hvarför, måhända någon gåvg framdeles.... Men äfven jag söker ett godt råd rörande något, som står i sammanhang med den gamle riddaren, eder morsader! Han tystnade och följde noga uttrycket i Nils anlete, hvarpå han tillade: — Dock skolen I tänka -det om mig, Nils Bosson, att jag städse vill räkna eder för mir vän, och att jag vill handla mot eder, som en vän bör att handla. ... Viljen I sätta tro till desss mina ord? (Forts.)