Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1870, sida 2

Göteborg den 10 Juni. Redaktionen har från en aktad och sakkunnig insändare emottagit efterföljande uppsats, å hvilken vi anhålla få fästa hrr fullmäktiges i riksgäldskontoret uppmärksamhet: ,Under det diskussioner i riksgäldskontoret troligen pågå om upptagandet af det voterade lånet om 40 millioner riksdaler meddelar Aftonbladet ar den 25 Maj frih. Gripenstedts anförande angående upptagande af amorteringslån mot obligationer utställda på bestämda återbetalningstider. Friherre G:s anföranden äro allmänt erkända som så insigtsfulla och liberala, att de ofta tjena ej blott till ledning utan ock till bildande af en opinion i finansfrågor, och just till följd af denna deras betydelse tro vi oss göra allmänheten en tjenst genom att påpeka några punkter i nämnde tal, som innehålla åsigter, olika dem vi hittills städse med glädje påträffat i allt som mött oss från detta håll, äsigter, hvilka, om de ej uttalats af frih. G., skulle kunna ansetts hafva kommit och varit inspirerade från en helt annan sida. Först i afseende å lånesättet. Frih. G. säger att det ej är ett alldeles riktigt resonnemang, då man påstår att staten liksom den enskilde, vid upptagande af lån, bör söka det som ställer sig billigast, och anför som bevis för denna sats, att man t. ex. ej bör förorda premielån, fastän dessa onekligen äro billigare. Vi förutsätta dock, att frågan om hvad som är billigast innesluter tanken ,,enligt lag och sed, och då lotterier i allmänhet (med undantag af en del för välgörande ändamål) äro utdömda hos oss, likasom äfven i Eugland, såsom befordrande spelsjukan m. m., så kunna dessa väl knappt komma i fråga eller uppställas såsom exempel uti ifrågavarande fall. Sannt är att Sverige emitterat ett dylikt lån; dock ogillades detta allmänt och ligger häri en bekräftelse på uppfattningen om det snart sagdt olagliga i dessa slags lån. Om vi alltså utesluta detta slags lån och med hr friherren förbigä de såkallade perpetuella lånen, komma vi till amorteringslånen, hvarom ofvan nämnda artikel hufvudsakligen handlar. En olägenhet vid dessa -lån anmärkes af frih. G. straxt i början, nemligen den, att svårigheter för en del folk finnas att öfvervaka utlottningen af deras resp. obligationer. Då emellertid den högsta möjliga skada, som derat för några få kan uppstå, belöper sig till förlust af ett halft års ränta, så torde detta knappt anses tillräckligt ondt för att fördöma dessa lån. Utomdess kan detta undvikas, om lånen — så länge de stå under pari — amorteras genom uppköp i stället för utlottning, hvilken anordning blifvit träffad vid uppgörandet af 1868 års engelska lån. Trib. G. yttrar vidare, att önskligt vore det medlen för det nu nödvändiga lånet måtte finnas inom landet, samt att de troligen kunde erhållas till pari för ett 5-procentlån, och anbefaller den ärade talaren slutligen ett lån med vissa serier, betalbara å förut bestämd tid. Det kan troligen ej vara tu meningar om, att så snart ett land är så kapitalstarkt att det, förutom de summor, som äro nödvändiga för dess egen industri, kan nedlägga öfverskott i räntebärande papper, det vore önskligt att landets egna papper företrädesvis placerades inom landet; men månne staten behöfver vidtaga särskilda åtgärder för att befordra detta? Vi tro det ej, ty hvarest äro väl ett lands papper bättre kända, och hvar kunna de stå i större kredit än just inom landet sjelf? Ia bevis kunna citeras, som noggrannt ge vid handen, ej allenast att när ett land befinner sig i detta läge, papperen af sig sjelfva finna sin väg hem, utan ock att t. o. m. alla en regerings åtgöranden för att tvinga papperen på utlandet äro fruktlösa. Under kriget mot Tyskland upptog danska regeringen ett lån om Å 700,000 i England, och för att förhindra att landets industii blefve lidande bärpå, utställdes detta lån i för Danmark opassande! obligationer om Å 1,000 (18,000 rdr) hvardera; lånet togs i England och var betalbart i vissa serier. Inom 6 månader hade dock alltsammans funnit sin väg till Danmark igen. I år upptog ryska regeringen ett 5 x lån om Å 12,000,000 i utlandet och applicationer från Ryssland blefvo (troligen I enligt vink från den ryska finansministern) ignorerade, men trots detta ha inom få månader en så stor del af lånet funnit vägen tillbaka, som den ryska marknaden utan svårighet kunde absorbera. Vi tro derföre, att när marknaden