Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1870, sida 3

är alltid fullkomligen oväldig att säga, om den sednare skrifvit hvad som bort skrifvas eller icke. Vidare sortsar komiten: : Med de särskilda s. k. inskrifningsprotokollen g är väl förhållandet ej detsamma som med de sak-S protokoll, hvilka böra särskildt justeras; men man se bar ännu mindre skäl att fordra domarens per-!4 sonliga handläggning med de förras förande. Det i består för det mesta endast uti afskrifning af handlingar, som skola förvaras till framtida säd kerhet. Arbetet är således mekaniskt, men vig-d ten deraf icke destomindre ganska stor. Det är sbandlingsskrifvarens sak att föra ett sådant protokoll, men det är domarens att vårda dess nog! rannhet. att tillse, det hv handling intages r sin rätta tid och att afvärja all oordning, hvaraf den påräknade säkerbeten kunde förringas. Åfven här bör man följaktligen skilja emellan den O skrifvande och den kontrollerande verksamheten si med protokollsföringen. j I sakernas närvarande skick och så länge görot målen odelade skola besörjas af domaren, kan man? ock näppeligen vänta att få afbjelpt en brist, som 1 i atseende på inskrifningsprotokollen obestridligens r , eger rum, den neml., att öfver dessa protokoll, i hvad de angå lagfarter och inteckningar, ej finnes något tabellariskt sammandrag, hvaraf alla sakrätter i fast egendom äro att inhemta. Det är ett så beskaffadt sammandrag, som man i andra län-i der känner under namn af hypoteksbok, men som vi heldre vilja kalla fastighetsbok, emedan det bör lemna en fullständig öfversigt af hela rättsförhal-9 landet i fråga om fast egendom, d. v. s. ej mindre af förändringar med egare än af tillkommande eller upphörande gravationer. Nu låter det sig visserligen göra att medelst genomsökande af 101. års inteckningsprotokoll taga reda på gravationerna; men som en forskning i lagfartsprotokollen 3 efter eganderättsförändringarna e begränsas afl4 någon tid, leder den sällan till ändamålet. Man kan ej sägas lafva någonting helt och omfattande i denna del törr, än man eger en sastighetsbok. sådan som den ofvannämnde. Men om det stadgas (på sätt lagkomitön föreslagit) att lagfart skall ske med alla jordafång och att hvarje särskild gravation, den må bestå i nyttjanderätt eller tillgodonjutande af årlig afkomst lika med skuldfordran, skall genom inteckning försäkras, blir en väl ordnad sastighetsbok, under tillbörlig kon1 troll af domaren, en vägvisning till alla de upplysningar man vid rätten möjligen kan vilja söka 4 om fasta egendomar i orten — en tafla, der man med en enda blick öfverskådar hela raden af egare till hvarje fastighet, ser dess omvexlande värden för alla tider, och törvissar sig om beloppet af de skulder, tom dervid häfta, eller beskaffenheten af de öfriga gravationer, som följa egendomen åt. Så långt lagkomitns motiver för förslaget, att vid hvarje domstol antaga särskilda protokollsfuranden eller notarier. Dessajf skulle, elter aflagda nödiga prof för inträde i rättegångsverken, förordnas af ve-.. derbörande hofrätt på förslag af den o dinarie domaren. IIäradsnotariernas aflö ning skulle bestå i lösen för utgående expeditioner, hvarjemte dem skulle åligga, att inom domsagan upprätta bouppteckningar och arfskiften mot ett arfvode affi 3, procent för hvad som upptecknas och; lika mycket för den behållning, som skif-! tas. De skulle tillika vara tillgängliga för biträde vid författandet at aftal, hvilka, skulle i laga form skriftligen affattas samt. derför åtnjuta vedergällning. Det kan ej annat än förekomma högst anmärkuingsvärdt, att förslaget om denna notariatsinrättning å landet hitintills icke synes hafva fästat våra moderna lagreformatorers uppmärksamhet. Det är likväl så vidt vi kunna inse, icke blott af behofvet påkalladt utan derjemte högst enkelt och ändamålsenligt, för att afhjelpa en väsendtlig brist i våra underdomstolars på! landet organisation. Det är nemligen väl bekant, huruledes en legio af unga jurister dels gå temligen sysslolösa här i Stockholm, såsom tjenstgörande lönlösa renskrifvare i ,verken, dels åtfölja häradshöfdingar på ting för att der förvärfva någon! praktisk skicklighet och s. k. meriter. De : sedunare vinnas också lätt nog derigenom, att de unge männen få vikariera å några: ting och derefter erhålia karakteren af vice häradshösdingar, hvarefter de anses fullmogna. I allmänhet få väl dessa biträden hos de ordinare häradshöfdingarne! tjenstgöra antingen utan annan ersättning än bostad och vivre, dels någon gång mot! en ringa lön ur domarens egen kassa, men I det bänder dock, att de, åtminstonei början af sin bara, måste sjelfva betala sitt! underhåll med 4 å 500 rdr om året. Nu! hemställes likväl, om det icke både för de ordinarie domrarne skulle vara en besparing och för de unge männen cn behällning både i finansielt och i intellektuelt. bänsceade, om de i stället erh älle förordnanden att mot bestämd aflöning och på i eget ausvur, men under domarens kontroll, föra ifrågavarande sakoch inskrifningsprotokall. Vi kunna ej föreställa oss annat än att sådant blefve ej mindre en väsendtlig lättnad i domarens arbeten åän f1 en sporre för den unge juristen att i följd !! af en sjelfständigare verksamhet, förvärfva 8 1 I i I S en mera betydande vana och skicklighet vid behandlingen af de flerchanda g 0-! mål, som skulle honom tillkomma och hvari till snart skulle kunna fogas, att honomj. anförtroddes att författa törslag till dom-I slut. En tillförlitligare måttstock för be-JI dömande af de unga juristernas fallenhet ör yrket och skicklighet skulle derigenom äfven beredas de Kongl. hofrätterna, innan de för dem utfärdade törordnanden att på egen hand fungera såsom hiradsrätternas ordförande. Om derefter dessa notarier erhölle, om ej rösträtt såsom vid rådhusrätterna, åtminstone behörighet att till protokollet anteckna sin från den ordinarie domaren skiljaktiga mening, skulle derigenom en ytterligare sporre till det juridiska omdömets skärpning vinnas. Men för allt fall hade man alltid en kontroll öfver protokollet, hvilken för närvarande beklagligen ofta saknas, emedan protokollet vanligen icke uppsättes eller, snart sagdt, i brist på tid icke kan uppsättas förrän vid 4 slut.