Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1870, sida 3

Kagbarr. Om svenska domstolsväsendets förändrade organisation. ,Dechargefrågan vid 17570 års riksdag, med en Epilog af —Im— — utgör titeln på en liten skrift, som i dessa dagar utkommit i bokhandeln. Den kände utgifvaren har här sammanfattat den debatt, som egde rum i Första kammaren vid den sednaste riksdagen, när konstitutionsutskottets s. k. decharge-betänkande der föredrogs, samt den bekanta skriftvexling, som följde derpå uti tidningen Dagligt Allehanda, i hvilken äfven hr —Im— deltog. De åsigter, som här uttalades, och de betydande politiska personligheter, som deltogo i meningsutbytet, hafva gjort de här sammanförda framställningarne till historiska handlingar af värde och intresse. I den bifogade ,,Epilogen har den aktade och i vårt statslit mångårigt förfarne utfraren ytterligare inlagt sitt ord i de frågor, som varit å bane, och har dervid bland annat uttalat sig rörande behofvet af en reform i vårt domstolsväsens organisation. Denna hans framställning har synts oss så i hög grad beaktansvärd, att vi velat v densamma i dess helhet under våra läsares ögon, i det vi tillika anbefalla hela , Epilogen och de förutgående förhandlingarne till genomläsning och begrundning. Den omnämnda framställningen lyder sålunda: kedan år 1815 afgaf lagkomiten till Kongl. Maj:t ett betänkande angående domstolar nes organisation, hvilket gick derpå ut: dels att lagmansrätterna på landet måtte indragas samt i städerna, i stället för tvänne instantier, neml. Kämnersoch rådhusrätterna, endast en domstol under benämning statsrätt inrättas; dels att häradsrätterna uti domsagorna i rikets alla län, med undantag af Vermland och de nordliga landskapen, skulle så fördelas, alt hvarje domsaga erhölle en gemensam tingstad; dels att der skulle hållas två lagtima ting om året, det ena mellan Tjugondedag Jul och Midsommar och det andra mellan Micheelioch Thome-dag, hvarunder de allmänna rättegångsdagarne skulle vara 6 under det första och 3 under det andra, alla infallande på första helgfria Nåndagen i hvarje månad efter tingets början; dock att, derest målen voro flera än att de kunde utföras å allmän rättegångsdag, rätten vore pligtig att näst efterföljande dagar sammanträda till dess alla målen förevarit; dels slutligen att hofrätterna, som då endast voro tvänne, måtte förläggas å flere orter inom landet, i stället att såsom hitintills fördelas å skärskilda divisioner med säte uti endast tvänne af rikets städer. Detta förslag var uppgjort af komiteus arbetande ledamöter, herrar Zenius, Richert, Staaff och Afzelius, samt biträdt af söljande komitcns granskande ledamöter, neml. kommerserådet Lenngren, kammarrådet Rolen, landshöfding Edelereutz, justitieombudsmaunen baron Mannerheim, justitie-kansleren grefve Trolle Wachtmeisler, justitie-råden Blom och Poppius, samt H. E. justitie-statsministern grefve Gyllenborg, — alla med högt medborgerligt anseende och utgörande åliten af embetsmannabildningen I landet. Uti detta betänkande ådagalades på ett ölvertygande sätt de i ögoven fallande olägenheterne af de långa tiderna mellan tingen samt de många tingsställena och de tidsödande urtima tingen. Dervid upplystes bland annat, att enligt våra äldre lagar, såsom Uplands-, Westmanlandsoch Södermanlandslagen, ting inom hvarje häradshöfdingedöme skulle hållas hvar sjunde dag, hvilket sedan år 1797 finnes stadgadt både för Daumark och Norge.