Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1870, sida 3

AA 2 80 AA E. G. Hallberg. Blandade ämnem. Naivitet. I , Skandinavisk Post, som utgifves i Newyork, läses följande naiva; Jedare: i Den 31 Mars erhöll redaktionen med posten fölN ande skrifvelse, dat. Vallejo, California, den 22 Mars 1870, hvilken vi, här nedan ätergifva: j Till red. af Skandinavisk Post! Vi sända er i dag en låda, innehållande prof på viner, pressade af olika drufsorter, jemte en bu-Å elj California Brandy — båda ren och oförfalkad vara. Vi förmoda att i Newyork finnas beydliga qvantiteter Carlifornia-viner och brandies, men frukta att största delen är förfalskad. IE Detta är ännu ett ungt land i afseende på vindling; men det skall, så tro vi, i en snar framid kunna täfla med Frankrike och öfriga vinländer i Europa. Under välönskningar till er och våra skandinaska bröder på andra sidan bergen, förblifva vi, ke. Ce. Spencer Moden. Oscar II. Spencer, vermlänning. E. G. Moden. från Gefle. Vi hafva publicerat detta bref från våra abonnenter, dels för att sålunda för hugade spekulanter bekantgöra hrr Spencers Modens vinkandel ; i Vallejo, Cal., men hufvudsakligen för att uttrycka vår tillfredsställelse öfver hvad vi rakna säsom ett nytt bevis, till många föregående, att skandinaverna i Amerika mer och mer vända sin håg åt fabriksrörelse och handel, i stället för! att nästan uteslutande egna sig åt jordbruk och handtverkerier. Denna förändring beror väl till större delen derpå, att emigrationen under de sista tio åren tilltagit i omfång, så att utom handtverkare och allmoge andra yrkes-och affärsgrenar der äro representerade. Den efterlängtade (2) lådan ankom pr steamer denna vecka och hade vi nöjet att deruti finna utvalda prof af California-viner. såsom Madeira, ! Mallaga, Portvin, Muscatell, samt delikata röda och hvita viner, som väl kunna mäta sig med de bästa franska, rhenska o. s. v. viner. Bankopunschen var af förträfflig dvalitet; äfvenså den sinsmakande brandyn, som, måttligt njuten, gitver god appetit, (!) och i alla fall är att föredraga den välsignade pastorsdrycken ,gin and milk. Vi hafva lefvat 16 år i de flesta sydeuropeiska stater och druckit alla sorters vin, (!!) så att vi med rätt kunna gifva ett omdöme, och tillstå vi derföre, att California-vinerna, på en allmän utställning, skulle sätta prisjurymännen i förlägenhet vid tillerkännandet at första priset. Vi önska den skandinaviska firman i Vallejo all framgång, och förmoda, att mer än en landsman, på denna sidan bergen, skall, i egenskap at kund, vitsorda firmans goda produkter. Permanent proslager i Paris. Under sommaren 1867 uppfördes i Paris, ungefär midt på boulevarderna och vid Chateau dEau-platsen, en stor och praktfull utsäljningslokal, de s. k. Magasins råöunis. Affärerna här voro grundade på en ny princip, ungefär i samma väg som hushållningstöreningarnes, i det att köparne efter ett visst antal års förlopp skulle återfå sina penningar. I trots af detta frestande anbud kunde etablissementet ej bära sig, utan nödgades snart inställa sin verksamhet. Byggnaden har sedan den tiden dels stått obegagnad och varit uthyrd för olika ändamål, intill dess man nu beslutat inrätta dess vackra gallerier med de praktfulla butikerna och den stora gården i midten, som betäckes af ett glastak, till en permanent profbazar, hvilken skall blifva olik de bazarer, hvilka förut finnas i Paris. Proflagret skall nemligen endast innehälla föremål, hvilka äro utstälda af fabrikanterna sjelfva, och köparne kunna här komma i tillfälle att steg för steg följa de enskilda industrigrenarnes utveckling. Föremålen ordnas efter deras arter i bestämda grupper, så att man kan jemföra de likartade alstrens pris och godhet. Medan Magasins reunis blott voro en samling af butiker, hvarest såldes de mest heterogena varor, skall den permanenta utställningen deremot endast innehålla profver, som ständigt af industriidkarne utbytas emot nya. Man kan således ej här få köpa något, men i de utstälda profverna, ritningarne och adresserna m. m., kan man batva en vägledning för att se, hvar man bäst och billigast kan få det man önskar köpa. Om guldtillgången I Siberien skrifves från Petersburg: Hvar och en, som besöker den förestående expositionen, fäster sig ovilkorligen vid en 4 famnar hög pyramid, beklädd med guldpapper och fördelad i ojemna fält. Denna pyramid åskådliggör en rätt originel ide att i exakta proportioner framställa den qvantitet guld, som blifvit funnen i Ryssland ända till år 1869. Inskriptionerna på pyramiden tillkännagifva, att ,från och med år 1754 och till och med år 1869 i Ryssland vunnits 43,835 pud guld, motsvarande en summa af 615,090,000 rubel silfver. Fynden utgjorde från år 1754 till 18529 1,857 pud; från 1829 till 1839 3,453 pud; från 1839 till 1849 10,499 pud; från 1849 till 1859 14,308 och från 1859 till 1869 13,729 pud. Under sednare decennium nedgick guldproduktionen med 579 pud, en naturlig följd af guldlagrens uttömning; men i fall detta också inträffar på en ort, då upptäckas deremot andra nya sådana på ett annat ställe; sålunda hafva guldgrätvarne för närvarande dragit sig till Indigirka och Amur, der man upptäckt vidsträckta guldförande lager. Icke utan interesse är äfven det siberiska guldets historia. anda från år 1754 och till år 1814 bearbetades guldgrufvor, i hvilka metallen bröts ur qvartsmalm, endast af kronan, hvaremot, sedan år 1810 guld upptäckts i Ural och enskilda personer äfven företogo sig att bearbeta guldlager vid denna tid, kronan icke erhöll mera än 600 pud guld. Någon tid derpå begynte guldletarena draga sig till sydöstra Siberien. Den tilltagande guldproduktionen under de sednaste de cemierna sedan år 1829 är att tillskrifva upptå ten af guldsandslager, hvilkas bearbetande är vida lättare än ur qvarts eller fast klyft. ; Freden i Stralsund år 1370. I Malmö ,Snäll-Post för i Tisdags läses: I dag firas i Stralsund en historisk minnesfest med anledning af den fred, som för fembundra år sedan, eller den 24:de Maj 1370, afslöts i Stralsund mellan danske konungen Waldemar Atterdag och det på denna tid mäktiga hanseförbundet. I de fredsvrilkor, som här stipulerades och som voro så föröd mjukande för den stolte danakungen, spelar äfver vår provins en vigtig rol, enär en af de förnäm sta bestämmelserna i fredstraktaten var, att Skåne som denna tid var Danmarks rikaste provins, på 15 år skulle öfverlemnas till hansestäderna såson i f i KE f f ——