Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1870, sida 1

NILS BOSSON STUREL. ) Historisk Roman i tre delar C. Georg Starbäck. Gamle herr Carl Thordsson började nu se saken an med andra ögon, än när han först hörde händelsen om bortröfvandet berättas. Och om det dröjt länge, innan han riktigt fattade den fara och den förlust som hotade, så togo nu känslorna ut sin rätt och utbröto med en styrka, som man knappast kunnat ana hos den gamle mannen, liksom den länge genom dammbyggnad bejdade strömmen, när han ändtligen bryter sitt fängelse, framstörtar ohejdelig. Han gick fram och fattade den tyske riddaren hårdt i armen. — Min dotter — utropade han med thordönsstämma, och tårarna frambröto under hans buskiga gråa ögonbryn. — Så sant jag lefver, konungen skall stå mig till s för min dotter, eller är han icke bättre än sjöröfvarkungen på Wisborg! Dermed slog han sig med knutna händer för sitt bröst och sade: — De råd, min brorson gifvit eder att framföra till konungen, dem kunnen I gifva honom äfven från gamle Carl Thordsson, riddare! Lefva vi då i en tid, då Sveriges konung icke har makt att tygla och straffa en usel sjöröfvare. ... Vid de fom såren, riddare, slik kung duger icke för Sveriges folk! Med häftiga steg och handen bårdt knuten kring fästet af sitt svärd gick den gamle hedersmannen ut ur rummet och slog dörren till efter sig, så att det dånade.