Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1870, sida 1

kornas dyrbarheter, ehuru hvad derigenom erhölls ej i värde kunde jemföras med hvad församlingarna förlorat genom hemmanens indragning. Det är som man såge en förebild till erkestatshushållaren Carl XI i den äfven af ett slags reduktionsraseri gripne stamfadern. Det är ej kleresiets rätt vi anse kränkt genom denna sednare reduktion utan blott församlingarnas, ty dem tillhörde både de ifrågavarande hemmanen och kyrkornas lösören, och det blef fortfarande deras pligt att underhålla kyrkor och prester. För att kunna så noggrannt som möjligt beräkna statens verkliga och varaktiga vinst af den kyrkliga reduktionen har fört. ansett sig böra hufvudsakligen fästa sig vid beloppet af de från kyrkan vederkända hemmanen och af hennes till staten indragna tionde. I reformationsverkets egna dokumenter har han sökt upplysning derom och han framlägger här det resultat, hvartill han kommit, jemte redogörelse för sina beräkningar och de uppgifter, hvarpå han stödjer dem under hänvisning till handlingar och källskrifter. Det år genom de rikhaltiga bilagorna, innehållande , bidrag till Sveriges statistik för särskilta perioder, grundade på namngitfna aktstycken, som han visar riktigheten af dessa beräkningar. Ilögre än all den materiella vinsten af reduktionen uppskattar förf. den statsmaktens ideella styrka, som berodde på öfvertagandet af nya samhällspligter. På samma gång vi skänka ett varmt erkävnande åt det nit och den omfattande och noggranna forskning, som ligga till grund för detta vigtiga arbete, uttala vi den förhoppningen, att tid och krafter må tillåta förl. att fortgå på den inslagna vigen, så att snart ett nytt häfte måtte bli tillgängligt för allmänheten. Ashandling om konsumtionsföreningar, tillegnad rikets hushallningssällskap af Abr. Rundbåäck, lektor i mathematik i Vexiö. Stockholm. Albert Bonniers förlag. 1869. I vårt land, der en så stor del af besolkningen kämpar mot ckonomiska svårigheter, der det, tyvärr, är ganska allmänt att lefva öfver sina tillgångar, vare sig att dessa äro små eller stora, tyckes det, som skulle konsumtionsföreningarnes idå vara förtjent af all uppmärksamhet. Det är derföre med synnerligt nöje, som vi anbefalla denna lilla skrift, hvari deras fördelar framhållas klart och öfvertygande, och der det i författarens tanke bästa sättet för deras ordnande angifves, under anförande af talande skäl, åt dem af våra läsare, som ännu ej äro medlemmar af någon sådan förening, men som erfarit de frestelser och olägenheter, som derigenom skulle förebyggas, äfvensom åt de för sina resp. kommuners bästa nitälskande personer, som söka ett verksamt medel att motarbeta pauperismen — att höja vilståndet inom de lägre klasserna. Det är med rigtig uppfattning af sakens stora betydelse, som förf. vändt sig till rikets hushållningssällskaper, tagande deras medverkan i anspråk för ernåendet af sitt vackra syftemål. Vi kunna ej föreställa oss annat än, att dessa skulle handla i öfverensstämmelse med sin uppgift, om de förordade och understödde inom sina områden bildandet af konsumtionsföreningar, hvilka, såsom förf. avmärker, afse att verksamt befordra sparsamhet och kapitalbildning, att göra handeln med förnödenhetsvarorna oberoende af de fördyrande melanhänderna, att motverka skuldsättning och konsumtionskreditens missbruk samt tt genom handelsvinstens fördelning melan köparne inom föreningen återgifva lem en del af deras hushållsutgifter och således göra sjelfva konsumtionen till en nkomstkälla, ett besparingsmedel. Förf. visar, att det finnes flera slags consumtionsföreningar, framhållande skillnaden mellan de olika slagen. Först komner han till sådana, som ej drifva egen nandel utan träffa aftal med vissa handande, att de skola lemna medlemmarne le varor, som de hos dem köpa, mot biligare pris och genom användande at marrer (polletter) vid inköpen, men ban tinrer med rätta att fördelarna af detta sytem äro jemförelsevis små och olägenheerna stora, hvarföre det också på sedare tider förlorat förtroendet. At de konumtionsföreningar, som drifva egen hanlel, anför han trenne kategorier, nemligen le engelska eller efter engelskt mönster )ildade, de tyska, som sh ilja sig från de ngelska, förnämligast derigenom, att hanleln endast är afsedd för medlemmarne jelfva, och att försäljningen sker till möjigast billiga priser, hvarigenom således insten tillfaller medlemmarne omedelbart id inköpen, i stället för att reserveras till sokslutet, samt de svenska eller de s. k. tandelsaktiebolagen, hvilka skilja sig från le begge förstnämnda slagen af konsumionsföreningar dels derigenom, att medemmarne här måste betala sina tecknade ktier med bestämda belopp på bestämda erminer, och dels derigenom, att handelsinsten fördelas i förhållande till medlemnarnes inbetalta belopp och icke i proortion till deras inköp, blott med det indantag för vissa handelsaktiebolag, att edan en viss ränta betalats å aktierna, fverskottet af vinsten blir fördeladt melan aktiegarne, reservfonden och köparne. Af dessa trenne kategorier ger fört. obeingadt företrädet åt de engelska konsumionsföreningarna, och som det tyckes oss å goda skäl. Mot de tycka anmärker an, att genom de låga priserna de urtåndsättas att raskt samla och föröka kavitaler samt sålunda kraftigt befrämja sin An ARh mna madlammarna AaAlanamiala