Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1870, sida 3

bedöfvad och blod flödade ur både näsa och mun. Slutligen lyckades det honom att slita sig lös och komma ut på gatan, dit artilleristerna nu icke vågade förfölja honom. Såsom ett bevis på den ordning och disciplin, som med allt skäl kan antagas råda inom nu ifrågavarande artillerikasern, kan här anföras, att då Gran, i sin ganska svåra belägenhet och instängd som han var, skyndade dit upp att söka skydd hos vederbörande befäl, träffade han endast på en konstapel, som förklarade sig ingenting kunna eller vilja göra för att komma Gran till bjelp, ehuru dennes sönderrifna kläder och blodiga ansigte nogsamt vittnade om den behandling han undergått och hvarom korstapeln ingalunda saknade kännedom. Hurudant i öfrigt ett sådant , konstapelsbefäl är att anse, åtminstone inom detta batteri, kan man göra sig begrepp om deraf, att 1:ste-konstapeln Sager deltog i våldsamheterna och öppet uppmanade artilleristerna att förgripa sig å Gran, samt slutligen, sedan denne släpats in på gården, sjelf höll porten stängd. Vid den polisundersökning, som i Lördags hölls angående denna tilldragelse, nekade artilleristerna, med sitt befäl 1:ste-konstapeln Sager ispetsen, för allt möjligt och visste snart sagdt om ingenting. Bevisning mot dem saknas dock icke. Målet förekommer derför åter en annan dag. — Afsatt prest. K. M:t har på kyrkoherden i Stenkyrka pastorat Esaias Bolins ansökning att af nåd-varda bibehållen vid prestembetet och befattningen såsom kyrkoherde i Stenkyrka pastorat, eller åtminstone varda förunnad den mildring i ådömd bestraffning att densamma inskränktes till förlust af berörda befattning och dermed åtföljande förmåner för någon viss tid, varande uti särskilda skrifter förbön för sökanden af åtskilliga Stenkyrka och Tingstäde församlingsboer fälld — förklarat anledning icke förekomma att till nådeansökningen lemna bifall.