Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1870, sida 2

NILS BOSSON STURE. ) IIistorisk Roman i tre delar af C. Georg Starbåck. — Jag menar — inföll Gustaf Anundsson — att vinden redan växt till storm, och, Gud bättre, jag tror det redan hafva gått så långt, att det gäller stå eller falla, så vida hedern ännu har något ord med i laget. Det blixtrade i marskens öga, men lagmannen, herr Carl Thordsson, som var en mera fridsam man, satt och såg ned på golfvet. Riddar Gustaf fortfor med stegrad hetta: — Konung Kristofer skall af eder fordra allt — icke blott hela Finland, utan allt hvad I hafven fått I förläning skolen I nu tvingas attlemna ifrån eder, och sedan stånden i der som ett träd med afskalad bark, edra grenar skola icke länge förblifva gröna. Och hinner det väl sprida sig bland folket hvad I denna morgon blifvit anklagad för, så hafven I fått en boja, som I icke i eder lifstid skolen kunna bryta. Nej, frände Carl, ett annat råd vill jag gifva ...! Både marsken och hans farbroder sågo med den mest spända väntan på den hetlefrade riddaren, hvilken rest sig upp från bänken och med venstra handen omfattat sitt svärdiåste, medan han med den högra pekade framför sig. Som han dock tycktes betänka sig på det råd, ban ämnade gifva, sporde hans båda åhörare: — Sigen ut edert råd, frände, hvad är så att göra? — I skolen sönda edert fejdebref till konungen — genmälte Gustaf Anundsson.