Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1870, sida 3

ill och med ådagalagt, att slera af de författare som d:r Hildebrand åberopat, ych bland andra dennes hufvudauktoritet Lenormand, meddelat bevis för riktigheten if de äsigter, han förfäktar. Äfven der 1:r Hildebrand framkastat ett löst tvifvel — ett tvifvel helt och hållet saknande stöd af något slags bevisning, såsom i fråga om Gades ålder, har prof. Nilsson mfört skäl för sin åsigt. Med afseende på denna punkt tro vi för öfrigt, ait utom de af prof. N. anförda bevisen tör Gades mläggande under en mycket tidig period, ifven det är af betydelse, alt, såsom fru von der Recke berättar i sin ,,Reise nach Italien, vid mycket lågt vattenstånd, då hafvet vikit tillbaka en fransk mil från Gades strand, man upptäckt på den sålunda blottade bafsbottnen ruiner af ett gammalt tempel med altare och bilder. — Åt Rudolf Hjärne förekommer i detta häfte en uppsats benämnd , Liisteratrren och hemmet, författad med anledning af Böcker för hemmet, denna serie at verkligt goda arbeten, som utgifves på Abr. Bohlins förlag. Förf. angriper starkt vår tids materialistiska 1:gtning: njutningslystnaden och det på en gång tomma och enerverande sällskapslif, som är så allmänt i vårt land, felaktigheterna i det moderna uppfostringssystemet, ytligbeten och flärden i åsigter och handlingar m. m. Kort sagdt, han knotar öfver mångahanda och rekommenderar slutligen den bättre litteraturen såsom ett verksawå botemedel samt framhåller särskilt såsom exempel derpå ,, Böcker för hemmete. , Våra nordpolsfärder är en uppsats af A. hey, skrifven med anledning af hrr Tb. M. Fries och C. Nyströms arbete , Svenska polarexpeditionen år 1868 etc. Den framhåller betydelsen af nordpolsfärderna, visar hvad svenskarne redan uträttat i den vägen och manar till nya försök, på det att ej andra må hinna att lösa den svåra uppgiften och således berö va svenskarne äran af att först uppnå Nordpolen, som i förf:s tanke väntar dem, om de blott äro ihärdiga. Under namn ,Framtidsutsigter från den stora orienten förekommer en med ledning af nya reseskildringar författad uppsats af J. Alfthan, som är väl förtjent af uppmärksamhet. På samma gång som det ryska väldets framsteg i Asien frambälles, visas vådorna deraf just för civilisationens sak, under det att det välgörande och förädlande i engelsmännens administrationssystem i Ostindien påpekas i motsats dertill.