Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1870, sida 3

varar frågan om ijerde evangellets alvlt etk, samt fortsättningen af den ur lunt-b chlis Deutsches Staats-Wörterbuch lå-c ade uppsatsen ,, Socialismen och kommu-; ismen från revolutions-tidehvarfvet intill ll åra dagar. Fjerde bästet börjar med on af tidskrift ens utgifvare med anledning af Gustav kcoskosfs Geschichte des Teufels författad; ppsats titulerad ,Ur vidskepelsens histoia, hvari författaren först erinrar om len brinnande strid i helvetesfrågan, som ramlidne professor Boström för några år edan framkallade, angriper, en passant, ina ortodoxa motståndare och d:r Landren isynnerhet samt slutligen från sin tåndpunkt meddelar en bistorik öfver ppkomsten af djefvulstron samt de sorgiga förvillelser och legala excesser, hvarill den ledt. Derpå följer afhandlingen: ; Ronapartismen och kejsardömet i Frankke. En studie efter den nyaste franska ; vistorieskrifningen, hvilken har Feodor Wehl till författare och är lånad ur ,,Un!f ere Zeit samt refererar hufvudinnehället fo P. Lanfreys skildring af Napoleon IN samt af Eugdne Tenots och Taxile Delords meddelanden om och karakteristiker öfver. Napoleon III. Läsaren finner i hvad mån ; och med hvad framgång de ifrågavarande, örfattarne, ehuru de — isynnerhet de ö i t 0 S — — 8 ( j j sistnämnda — hålla sig på objektivitetens botten, söka skingra den gloria, som omser dessa franska kejsare i bonapartisternas ögon. Af Aug. Sohlman förekommer Associationsiden inom den konstoch kulturhistoriska sorskningen, ett inledningsföredrag, sou den 29 November 161idet år hölls i Stockbolm vid ett samnanträde i och för stistandet af , Svensk Fornminnesförening. De äro i sanning : ord i sinom tid värda att påaktas ej blott af konstvänner och den som sörskilt intressera sig för det svenska folkets kolturutveckling, utan äfven af den stora allmänheten, hvilka författaren här uttalar. Han framhåller, huru i strid mot hvad man fordom antog, det är sannolikt. atti vårt land finnes ett betydligt antal konstminnesmärken, som om de uppsöktes, granskades och ställdes i sin rätta dager, skulle väcka det allrastörsta intresse både inom och utom landet, liksom han påpekar, huru vigtiga tör bedömandet af medeltidens kultur, seder och sociala förhållanden många fornlemningar kunna vara. Att mycket at hvad som i dessa afseenden skulle förtjena vård och uppmärksamhet lörbises och, hvad värre är, vanvårdas eller rent af förstöres, kan i sanning tagas för afgjordt. Unskligt vore derföre, att d:r Sohlmans framställning af sakens vigt mäktigt bidroge att förskaffa denna nyligen stiftade ,Svensk Fornminnesförening liksom alla andra dylika föreningar i landsorten allt det understöd för sin vackra, samt fosterländska verksamhet, hvaraf de äro i behof. Af den kända signaturen P. A. S. läses uppsatsen , Nytt från AmeIika-. Rekonstruktionen ,i f. d. slafstaterna. hvilken hufvudsakligen innehåller meddelanden om de glädjande resultater, som bemödandena alt meddela den färgade befolkningen i Unionens södra stater allmänbildningens elementer redan lemnat — meddelanden, som äro hemtade ur JomeauX ,LAmerique actuelle. Hvad man här ser anföras om negrernas bildningstörst, den ifver, hvarmed de underkasta sig alla mödor och uppoffringar för att förvärfva de kunskaper, som mera än något annat förmå minska asståndet mellan dem och de hvita, och den goda hållning, som de iakttagit, sedan deras bojor brutits genom nordstaternas seger, fverensstämmer fullkomligt med hvad man från andra håll hört uppgifvas. Ogräs i vår dramatik är en i dialogform framställd granskning af vissa företeelser inom den nyare dramatiken, som afser att visa det osköna och smakförderfvande i effektsökeriets och de rafflande uppträdenas öfverhandtagande på det dramatiska området, och är undertecknad af N. S. I femte häftet möter man först en afbandling lånad ur Bluntschlis ,, Deutsches Staatswörterbuch och kallad: ,,Demokratien. Dess historiska utveckling och betydelse för vår tid, hvari demokratiens natur, kraf och inflytande på samhällsförhållandena i korthet skildras. Dernäst förekommer ,,Om bronskulturen. Ett genmäle till d:r Hans Hildebrand, af Sven Nilsson. Denna afhandling afser att vederlägga de anmärkningar mot förf:s förlidet år utgifna , Bidrag till Bronskulturens historia i Skandinavien, som d:r Hildebrand framställt för någon tid sedan i en uti ,Svensk Litteratur-tidskrift, införd recension. För vår del tro vi, att professor Nilsson fullständigt lyckats i sin uppgift, att hans moibevisning är så faktisk och bindande, att äfven den, som ej i afseende på den skandinaviska brontkulturens ursprung delar denne sornforskares åsigter, skall efter genomläsningen af denna replik inse det haltlösa och ohållbara i d:r Hildebrands räsonremang. Prof Nilsson har upptagit sin unge recensents argumenter — som, i förbigående sagdt enligt dennes eget erkännande, hufvudsakligen äro lånade från den franske arkeologen Lenormand — till ärlig granskning och det är resultatet af denna, som med: delas Framtidens läsare med den klarhet och styrka i bevisningen, som äro förf egna, under det att den lätt förklarlige harmen öfver recensentens ,ganska opas sande skolmästareton, öfver den verkli Ar PL OL 7 la