Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1870, sida 3

Blandade ämnen. Furst Constantin Czartoryski. Såväl inom e högre kretsarne som inom fiuansverlden i Wien äcker furst Czartoryskis plötsliga försvinnande tt stort och obehagligt uppseende. Fursten, som ar president i Franco-österrikiska banken och nedlem af herrehuset, har uppdragit arrangemenerna med sina talrika björnar — man talar om n skuld af öfver 300,000 floriner — åt en admiistration, och har — såsom uttrycket lyder om å högt uppsatta personer — ,afrest-. Affärer ned en preussisk vinglare, grefve Ariel von der kecke, på hvilken fursten lärer ha förlorat enorna summor, samt sednare med procentare, lära ara orsaken till hans obestånd; äfvensom ryktet örmäler, att en del af de talrika vexlar på beydliga summor, som med hans namn äro i omopp, lära vara förfalskade. Vulkanen på ön Santorin. Enligt underttelser från Athen hade denna vulkan den 25 tl. April kl. 9 på morgonen ett utbrott, som var det våldsammaste under denna vulkans fyralriga verksamhet. Med en fruktansvärd knall blef enom den i vulkanens inre samlade gasen och ånsan den redan längesedan stelnade lavan slungad pp öfver kratern högt i luften, och i trots af styckets vidunderliga storlek sprang det icke sönler förr än uppe i luften. Somliga stycken flögo I, geografisk mil långt, skadade 2 större fartyg och uppbrände en skonert, på hvilken en matros )lef dödad. I följd af den härmed förenade luftkakningen skallrade i Thera (på Santorin) fönter och dörrar liksom vid en jordbäfning. Sedan less fortsara smärre explosioner oafbrutet. Kejsar Napoleon och Kuut Forssberg. kn bland dem, som utveckla en glupsk verksamhet, ir, yttrar Stockholms Dagblad, onckligen vår landsman, trädgårdsarkitekten Knu: Forssberg. Nyss var han här, sysselsatt med de kolossalaste planer, ultid ifrigt verkande för någon id. IIr Forssberg är en talang, det är obestridligt, men han är iltför varm och entusiastisk för denna gamla verlden. Derför har han nu också begifvit sig till nya verlden för att bearbeta menniskor och trädplanteringar. IIan håller på att anlägga de mest storartade parker och vill äfven göra något utomordentligt vackert af Newyorks hamn. Får han hållas, så skapar han om hela Nordamerika och gör det till en ofantlig trädgård, och då kan det vara skäl alt fara dit för att plocka frukterna. För några år sedan föll br Forssberg på den ideen, att kejsar Napoleon III icke utvecklade nog verksamhet såsom byggmästare. Han begaf sig genast till Paris, gick upp till kejsaren och sade rent ut sitt hjertas mening. Kejsaren slog upp det ena ögonlocket och betraktade den unge fremmande förslagsmakaren. Det var onekligen något i kejsarens väg, men att han icke vore nog verksam i byggeriet, det hade Napoleon aldrig förr tänkt på. — Sire, Tuilerierna måste först och främst byggas om, — sade hr Forssberg. Kejsaren teg, men nickade bifall. Det var något, som han tänkt på förut och äfven gjort en liten början till, genom nedritvandet af den gamla Pavillon de Flore och påbörjandet af en ny sådan flygel. — Men det är icke nog med att bygga om på det gamla viset, — menade hr Forssberg. Kejsaren såg frågande på mannen. Han lyfte den gången upp begge ögonlocken på en gång. — Jire, tillåt mig att förklara mig närmare, sade den svenske trädgårdsarkitekten, hvilken icke stänger in sig inom trädgårdar och parker, utan äfven går in på den egentliga arkitekturens område, — Tuilerierna ligga nu i alldeles oriktiga väderstreck. Slottet tager sig ingenting u: på det här sättet mellan norr och söder. Det kan väl ers majestät sjelf inse? Kejsaren gjorde ett tecken att han den gången icke begrep det ringaste, men att han gerna ville höra hvad den unge främlingen egentligen ville. — Tnilerierna måste sträcka sig mellan öster och vester, med en facad åt söder och en åt norr, parallela med Seine och Rue de Rivoli, det är ju klart, — fortsatte hr Forssberg. — Jag har också tänkt på att man mycket väl kan svänga hela byggnaden, så att den får sistnämnda direktion. Sedan göra vi en praktträdgård på norra sidan och en på den södra åt Seine till. Då få vi större utrymme, mera dager och det hela blir rationelare. Kejsaren hörde bara på, men sade aldrig ett enda ord. Ilan såg dock mycket intresserad ut, liksom hade hanitänkt: den der unge mannen har onekligen mindre vanliga vyer. -Sire, jag bar redan tänkt på huru alltsammans skall komma att se ut, — fortfor vår ifrige landsman. — Se här har jag tagit mig friheten att föra med mig några ritningar, som visa de nya Tuilerierna med parker och trädgårdar enligt min plan. . Kejsaren kastade en intresserad blick på hr Forssbergs många och stora ritningar, och enligt hvad hr Forssberg samma dag förklarade för en landsman, så syntes det nog att Napoleon III var fallen för en omsvängniug af Tuilerierna tillsvidare; men kejsaren hade tyvärr så mycket annat att tänka på. De der omsvängningarne i Mexiko hindrade honom troligtvis att begagna sig af hr Forssbergs vackra plan, och när hr Forssberg sedermera icke hörde något vidare af Napoleon, skuddade han stoftet af sina fötter och lemnade I Paris. Det var troligtvis skada för kejsaren och uHuilerierna, hvilka fortfarande lika envist hafva sin sträckning mellan norr och söder.