Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1870, sida 3

. ; : Lisvet i Brasilien. En bresskrifvare i Brasilien till Dagligt Allehanda berättar: Hvarje plantage, åtminstone i denna provins, är de andra fullkomligt lik och torde lättast skiljas endast genom den större eller mindre grad af snygghet, hvari de synas öfverbjuda hvarandra. örst möta dessa stora omgifvande murar, ej olika ngelsemurarne i Sverige, uti hvilka negerpersonalen har sina bostäder. Man är sålunda omgifven af en hel lifvakt, på hvars trohet man dock gör klokast uti att icke för mycket förlita sig. Hufvudbyggnaden är uppförd i likhet med alla andra bra ska hus. De likna barnens allra a försök. Fyra hörnstolpar nedslås i jorden, ! sammanbindas med klena slåar eller bamhvaretter allt sammansmetas med vanlig jordmylla och huset är färdigt. Om Jerichos murar så voro uppförda, så bortfaller alldeles undret om basunstötarne, och det säkra är, att den lindrigaste jordstöt skulle gruslägga flertalet af Brasiliens byggnader. Men vi stiga oförskräckt på. Inkomna uti den stora matsalen och vanliga hvardag-rummet, kunna vi för tillfället icke varseblikva någon, men vid att följa landets sed och klappa händerna synes eu rörelse försiggå i de båda hängmattorna längst upp i salens hörn, och derur uppdyka snart husets respektiva egare och egarinna. Mannen har denna gulbleka hy, som är så utmärkande för alla brasilianer, mea för öfrigt! erinrar hans yttre mera om indianen. Också får man snart höra, att hans farfar varit anförare för en indianstam, blifvit tillfängatagen i en strid med de hvita och för alltid skild från sin trupp, jemte! flera andra högst intressanta historier. Fruns bild! kan tagas från hvilken anständig bondhustru som helzt uti Sverige, om man blott ikläder henne siden och spetsar. Vi föras nu in i sjelfva mottagningsrummet, d. v. s. husets finaste gemak. Här mötas vi af den öfverraskande anblicken af ett piano. I förhållande till det öfriga möblementet står det som en ,Spurv i Tranedands, men piano är det dock, och — såsom man sagt mig — en lärarinnas enda nöje Angränsande rum, hvilket anvisades oss till sofkammare, upptogs af en säng och en stol. Fäni gens innehåll utgjordes här såsom alltid af en madrass, hård som trä, samt en kudde i form af en afhuggen trädstam, delande äfven denne masdrassens hårda egenskap. Men denna olägenhet är af underordnad betydelse, ty ni vet så väl, hur skönt man kan ,uppå de hårda strån om rosor drömma., och dessutom få de rika spetsar, hvarmed allt linne är så rikt försedt, ersätta hvad som brister för öfrigt. Men spetsar få icke fattas. Det är en gemensam smak hos plantörskan-millionärskan och den varuförsäljande negressen på Rios gator. De öfriga rummen, som för tillfället icke bebos, bestå vanligen af golf, tak och fyra nakna väggar. Fruns tid syntes de öfriga dagarne vara strängt F lupptagen med att probera en nyligen ankommen symaskin af nordamerikansk konstruktion; mannen, hvilken, sorgligt att nämna, syntes spela en obetydlig roll i det husliga lifvet, satt der bredvid, en Herkules lik vid Omphales spinnrock. Barnens presentation skall jag bedja få förbigå jag tror der knuffades in till helsning omkring 14 stycken — och vill endast nämna, att det ovanliga här egde rum, att barnen voro lydiga och välartade. Det är som sagdt här något ovanligt. I Redan från allra tidigaste år lemnas barnet helt soch hållet under tillsyn och vård af en liten negerflicka, hvilkens åliggande det då är att följa det som skuggan; men snart har hon nog göra för att akta och försvara sig sjelf för barnets alla möjliga nycker, hvilka det opåtaldt får utföra. Så snart barnen bl:fva något äldre, upplysas de -lom att de äro rika, och den föreställningen biI x 1 bringas dem, att de till följd deraf kunna göra hvad dem lyster. Öfvermod och hårdnackenhet utmärka derför nästan alla något till åren komna barn; och är det derför en bland olägenheterna för en hit ankommande lärarinna, att hon oftast finner svårbandterliga lärjungar. Undervisningen afhördes och skilde sig i inte afseende från undervisningen hemma, med undan: tag af att fransyska här var hufvudspråket. Huru lätt det går att blifva af med en feminir lärjunge, erfor jag här. Det berättades mig nem ligen, att den härvarande svenska lärarhmans äld sta elev en morgon helt oförmodadt af föräldrarn11) Skotskt ord. Detsamma som det svevska barn.