Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1870, sida 1

foreträdesvis åro rådande. Det har dock egnat tillräckligt, så att väårarbetena på ältet i hela södra Norge nu äro afsluade: gräsväxten och vintersäden teckna sig frodigt öfverallt. En mängd utslygter sörberedas af st: dens ungdom pingsben; bland d lofrar man sig stort nöje af en sängarså pr angbat ull Frederikshald, hvars bo are inbjudit 60 medlemmar afstudente nas och 40 af handelsständets sång eningar. Man rustar sig att härifrån landet deltaga uti det stora arbetaremötet i Stocuholm och läkaremötet i Göteborg, för hvilket ändamål olika komitter blifvit nedsatta TN TRIKELS. TYSKLAND. Konung Wilhelm har den 25 dennes afslutat det nordtyska parlamentets session med ett tal, i hvilket med mer än vanligt eftertryck betonades detta parlaments be tydelse för hela Tyskland, framhölls få bundsregeringens oaflåtliga sträfvan för ett fast grandläggande af het, och der i slutet vud komplimenterade t sör 5 .styrka, fredlighet, sedliga bildning och veridsbistoriska betydelse. Anledningen till, att konungen nu inlagt mera pathos och salvelse i sina ord än vid åtskilliga töregående tillfällen, får väl dels sökas i den omständigheten, att nordtyska parlamentet nu slutar sin första 3-äriga valperiod, efter hvars tillindagående i höst sörestå nya val; dels i den betydelsefulla seger, som förbundsregeringen vann i mötet den 24 dennes under debatten om dödsstraffets bibehållande eller förkastande i den nya nordtyska krimivallagen. Som man torde påminna sig, hade parlamentet vid denna lags andra behandling i Mars med betydlig röstpluralitet beslutat dödsstraffets afskaslande. Majoriteten hade nemligen i 8 1 af det nämnda förstaget (sHvarjeger — som 2 dödsEn Å Greve yI-f hd S för dödsstraffets bibehallande var den gången fruktlöst. Under tiden mellan andra och tredje behandlingen af fö get förklarade de flesta förbundsreger garne sig villiga att inskränka dödsst sets användande till ,,qvalificeradt mo och några af dem voro t. o. m. beredda att gå in på dess fullständiga afskaffande; men konung Wilhelm af Preussen motsatte sig på det bestämdaste den nya strafflagens antagande och införande i förbundet, så vida icke dödsstrafiet bibehölls mord och ,attentater mot förbundets fverhufvud och förbundsfurstarne. Så stod saken, då den tredje behandlingen började den 23 och slutade d. 24 dennes med seger för regeringen, i det en stor del af det national-liberala partiet frångick sin förra omröstning och gat sitt bifall till, att det borttagna ordet: ,,dödsstraff åter blef intaget i söreninmåe SI. Med 127 röster mot 119 blef dödsstrattet återstäldt. Den visendtligaste andelen i denna seger har onekligen förbundskanslern haft. I det kritiska ögonblicket int de han som en Deus ex machina från Varziu. Före det afgörande mötet hade deputeraden Plankh föreslagit en kompromiss, enligt hvilken dödsstraflets afskaflande skulle fortfara i de förbundsstater, der det en gång blifvit afskaffadt; men i detta förslag såg grefve Bismarck en hotande fara för lagstiftningens fullständiga enhet. Då Bismarck inträdde i salen, voro allas ögon riktade på honom. Uppmärksamma observatörer påstå, att han såg mycket medtagen ut. Intrycket af hans tal var icke desto mindre djupt, evär det vittnade om hans orubbade energi. Efter en kort sramställning af regeringarnes ståndpunkt till den töreligsande frågan, fortfor förbundskanslern sålunda: yFörbundsregeringarne kunna icke medgifva ett dubbelt rä förbundet. Jag iska svårigheter, som keronlomadecls af ett Sädant system tkulle åstadkomma; jag vill icke inlåta mig på att fråga, hvad man skulle göra, i fall ett mord blef begånget nattetid under en jernvägsresa, då man icke kunde veta, huruvida det skett i en stat, der dödsraffet vore upphätdt, eller i en annan, der det ännu existerade, så som om det t. ex. blef begånget mellan Magdeburg och Lei (l Sachsen och Oldenburg är nemligen dödsstraflet atskatfadt). Jag håller mig uteslutande till sakens positiva sida. ör mig är det en absolut omöjlighet att rösta för en Jag, som på visst sätt inför två slags nordtyskar: sådane utvalde, som framskridit så ngt i kulturen, att deras daliga subjekter icke a behöfva guillotinens korrektiv, och den stora nängden af 27 1. nordtyskar, som ännu icke uppnått den sachse kulturen, och hvilka icke kun utan att skarpr.ittarens yxa hufvuden. Långt hellce skulle jag gå in på en mindre fullkomlig rafflag, än den närvarande, endast den vore li r alla, i hopp om, att befolkningens och representanternas förstånd etterhandskulle utjemna bristerna och förbättra felen. Det är endast ett sal, som aldrig kan förbättras, och det är, om vi svika våra grundprinciper angående den enhet, vi vlja upprätta i Tyskland. Från denna min ståndpunkt känner jag hvarken oldenbursare eller preussare: jag känner blott nordtyskar! (stormande bili). Vär uppgift är att upprätta likhet i uigen i hela Nordtyskland, och icke att bef rikheten der, hvarest den förefinnes, eller att till ch med skapa nya olikheter. Mina herrar! Petta är en parlamentarisk omöjlighet. Vi ha i n edvetandet af det stora mål, som föresvälvar oss, eke sällan uppträdt med hårdhet, eller åtminstone n ed stränghet mot partikulära rättigheter, inrätt