Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1870, sida 2

Lagstistande församlingen har nu åter örjaf sina arbeten. Enär författningen, om kejsaren i förenämnde tal yttrat, från enna stund bör ,, vara undandragen hvarje iskussionk, är det att hoppas, att större ign skall komma att råda under förhandngarne, än före plebiscitet. På dagordingen står presslagen; derefter skall förandlas om jernvägsanläggningar i Venöe, om hufvudstadens extraordinarie budet, om förslaget till den nya municipalrganisationen, o. s. v. Någon rörelse skall äl framkallas genom de af venstern tillännagifna interpellationerna angående pleiscitet, men det är knappast troligt, att ebatten derom skall bli långvarig. Som man af ett telegram erfarit, föreigger lagstiftande församlingen ett förslag, tt senatorernas årliga löner skulle nedättas till 15,000 fr. De nuvarande senaorerna skulle likväl behålla sina 30,000 rancs. I Marseille cirkulerar följande skrifvelse, om fått talrika underskrifter: ,Vi undertecknade, arbetare i Marseille, utan rbete och till största delen familjefäder, protestea mot den förebråelse för otacksamhet, som man ör oss, emedan vi röstat ,nej vid plebiscitet, l. v. s. mot kejsardömet. Vi ha i verkligheten cke allenast som medborgare, som uppriktiga och svertygade republikaner röstat mot den kejserliga egeringen, utan vi ha äfven röstat med nej, emelan vi — tack vare denna regering — finna oss ir stånd att genom vårt arbete försörja våra hutrur, barn och gamla föräldrar. Aldrig bar det ådt så mycket elände bland arbetarne och så nycken lyx bland dem, som uppsluka budgeten ro privilegierade till kapitalet och industrien. oro skatterna så tryckande, aldrig handeln och sjöfarten i ett så bedröfligt tillstånd, som nu. Då vårt votum, som det synes, behöfver en förslaring, så gifva vi det hår uppriktigt och sulltändigt. Vi fäste således den plebiscitariska reseringens uppmärksamhet på detta onda, på det — i fall vi skulle blifva tvungna att en dag, om fordom våra bröder i Lyon, skrifva på vår fana: ,Lefva, i det vi arbeta eller dö, i det vi strida — icke må kunna säga, att vi icke uppt den kejserliga regeringen om en ställning, som ke utan fara för, oss och samhället kan fortlara.t Denna skrifvelse skall i original sändas till lagstiftande församlingen, och i afskritter till senaten, ministrarne och kejsaren. — — — ENGLAND. För en vecka sedan kom ånyo — genom sir W. Gallwey — i underhuset på tal den obeqväma kommunikationen mellan England och Frankrike, hvarvid företrädesvis hänvisades på nödvändigheten att på franska kusten anordna större och bättre hamnar, på det större ångfartyg måtte kunna användas för färden öfver Kanalen. Som bekant är, föreligga flera vidt omfattande planer i samma syfte; men största utsigten torde vara för den pu framställda planen, med hvilken är förbundet förslaget att använda stora färjor, hvilka skulle befordra ett helt jernvägståg från kust till kust. Detta förslag har den stora fördelen, att det på kort tid kan utföras. Första steget för planens utförande är nu taget, i det underhuset godkänt inledningen till förslaget och således i princip gillat dess innehåll, samt endast gjort till förbehäll, att hela företaget skall underställas amiralitetet och byggnadsministören, äfvensom att intet skall företagas, innan kejsar Napoleon, som är gynnsamt stämd för företaget, formligt antagit planen, äfvensom att det nödiga kapitalet skall vara fulltecknadt och till bältten inbetaldt, innan arbetet påbörjas. Grundkapitalet uppgår till 2 mill. p:d st. Den ifrågavarande färjan skulle gå mellan Dover och Andrecelles (nära Boulogne). Pi begge ställena skulle hamnarne inrättas för inrymmande af dessa farkoster, hvilke likna flytande slott. Jernbanan skulle fortsättas till hamnarne, och förmedels en hydraulisk lyftmaskin skulle 12 jernvägsvagnar föras på färjans öfverdäck och lika många på det undre, så att re. san från Paris till London kunde ske utar ombyte af vagn. Ångmaskinerna skulle få 1,600 hästars kraft, och hastigheten bl 20 å 25 eng. mil i timman. ITALIEN. Af korrespondenser från Florens fram j går, att man visserligen icke tillägger de sednaste oroligheterna någon rätt stor be tydelse, men att man å andra sidan er känner, det de stå i förbindelse med re publikanska planer, hvarföre man full komligt gillar, att regeringen med kraf gör slut derpå. I en af dessa korrespon denser heter det: I Neapel hade man om natten den 11 denne uppslagit republikanska och socialistiska prokla mationer på gathörnen. De blefvo genast nedtagn. af polisen, Ett band, som hade visat sig i trak ten af Catanzaro, och som sedan hade blitvit sking redt och förföljdt at trupperna, har framryckt riktningen af Aquapendente samt består af arbetare prester och andra personer, som kommit från Öitr Italien. De äro alla klädda i röda skjortor oci försedda med vapen från utlandet, tillika med nå gra gevär, som de upproriska med våld tagit i d byar, som de plundrat. Nu som alltid ha oro stiftarne appellerat till den religiösa fanatismen befolkningen är nemligen så okunnig, att hvar oc en, som vill sätta sig i förbindelse med den, ä nödsakad till att verka genom presterna. Mai erfar från officiel sida, att det band, som anföre af Galliano, har uppslagit proklamatiouer, i hvilkFrallananAna unnmanac att hafria PAM Man 1