Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1870, sida 2

gossens utsträckta hand och dricker skälen under tystnad. — IIip, hip, hip nio gånger nio och en på köpet. IIurra, hurra, hurra! Och nu, Jack, låt oss prata litet om Pussy. Två nötknäppare? Ge mig den ena och tag den andra. Kratsch. Hur artar Pussy sig, Jack? — Med sin musik? Ganska bra. — Hvilken rysligt samvetsgrann karl ni är, Jack. Men jag vet det, Gud välsigne er! Ouppmärksam, är hon inte? Mm Hon kan lära hvad som helst, om hon vill. — Om hon vill. Just det ja. Men om hon inte vill? Kratsch å mr Jaspers sida. — Hur ser hon ut, Jack? Mr Jaspers blick omfattar åter porträttet, då han svarar: Ganska lik er skizz. — Jag är litet stolt deröfver, säger den unge mannen och betraktar skizzen med välbehag, utefter nötknäckarens ena ben — inte illa träffadt ur minnet. Men jag bör ha träffat det der uttrycket ganska bra, ty jag har sett det ofta nog. Kratsch. Å Edwin Droods sida. Kratsch. Å mr Jaspers sida. — IIändelsen är, återtager den förre, sedan han några ögonblick under tystnad rört omkring sina nötskal med ett uttryck af groll, — att jag ser det hvar gång jag kommer för att helsa på Pussy. Om jag inte finner det i hennes ansigte, så qvarlemnar jag det der. Ni vet att jag gör det, — miss Näbbgädda! och han svänger nötknäckaren mot porträttet. Kratsch. Långsamt å mr Jaspers sida, Kratsch. Häftigt å Edwin Droods sida.