Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1870, sida 2

Göteborg den 18 Maj. Riksdagen, Posttid:n meddelar i en uppsats ,för dagen följande sammanfattning af den nu tilländagångna riksdagens beslut: Den förnämsta och vigtigaste förändring i våra grundlagar, som riksdagen för sin del beslutat och som äfven vunnit regeringens saktion, är utsträckningen af den i 28 S Reg.-Formen medgifna rätt för fremmande trosbekännare, så att de kunna bekläda alla embeten i statens tjenst, undantagandes statsråds-embeten samt ecklesiastika befattningar. I sammanhang härmed står äfven den förändringen i Riksagsordningen, att bekännare af annan ira, än kristen protestantisk, må vara valbar till riksdagsman. I tryckfrihetsförordningen hafva några mindre väsendtliga ändringar vidtagits: i 1 5 mom. af tryckfrihets-förordningen, att anmälan af en boktryckeri-anläggning, liksom när boktryckeriet ombyter egare, bör ske sist 14 dagar innan tryckt skrift derifrån utgifves; att en sådan anmälan skall af konungens befallningshafvande genast eller med omgående post meddelas justitie-statsministern m. m.; i 1 8 12 mom. och 4 11 mom., att ingen anmälan hos justitie-statsministern behöfves om bokhandels idkande, samt i 5 S 3 mom., att lydelsen af den för nämnden i tryckfrihetsmål föreskrifna ed förändras. Alla dessa grundlagsändringar hafva af regeringen blifvit sanktionerade; meu den äfven af riksdagen gillade friheten att anlägga boktryckerier å landet hvar som helst, i stället för den nu gällande begränsningen af högst en half mils afstånd från stad, har regeringen icke kunnat medgifva af skäl, att svårigheter skulle möta att å hvarje ort finna en lämplig person attsåsom justitiestatsministerns ombud öfvervaka tryckta skrifters allmängörande. Konstitutionsutskottet har i sitt s. k. decharge-betänkande tillkännagisvit, att ingen anledning till anmärkning förekommit mot någon af konungens rädgifvare. Ej heller har inom riksdagen någon sådan blifvit väckt. I afseende på utskottets öfriga verksamhet torde anmärkas, att nytt förslag om ändring af 71 S Reg.-formen om borttagande derur af den s. k. tvångskursen å bankens sedlar framställts, men förkastats af Andra kammaren. Inom utskottet har äfven påbörjats en om-redigering af trycksrihets-förordningen. K. M:t hade i sin proposition om statsverkets tillstånd och behof ansett en något ökad beskattning erforderlig. Såsom vi nyligen omnämnt, har riksdagen trott sig kunna undvika ökad beskattning, dels genom att tillgripa befintliga besparingar å femte hufvudtiteln och dels genom att beräkna bränvinsbränningen till 14 millioner kannor, i stället för 12,500,000 kannor, som den kgl. propositionen antagit vara det med försigtig beräkning mest öfverensstämmande belopp. En beräkning af större befintliga besparingar å 4:de och 5:te hufvudtitlarna, egentligen den sednare, som statsutskottets majoritet uppgjort, har dock af riksdagen underkänts. I afseende på statsregleringen påminna vi om, att riksdagen, vid gemensam votering, med 174 röster mot 123, gillade K. M:ts förslag att öka anslaget för beväringens vapenöfningar till 600,000 rdr, då minoriteten ville hänvisa K. M:t till allmänna beväringsfondens medel; och, med 154 röster mot 141, ogillade andra kammarens beslut om att indraga hela penningeanslaget till flottans underhåll m. m. samt att till behofvens