fond, hvars behållning skall för det red dess medel afsedda ändamål oförryckt tillhändahälla och användas, så att ränte-liqviderna vid derfö bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjord och skuldens betalning i föreskrifven ordning verk ställd; och skola de till liqvidationsoch amortis sements-fonden influtna medel, så vidt ske ka och denna fond åliggande liqvider medgifva, städ se på säkert och ändamålsenligt sätt göras frukt bäraude. Minoriteten ville, att, enligt Andra kammaren beslut, riksdagen skulle åt fullmäktige i riksgälds I kontoret uppdraga. att, till bestridande af de vi sinnerarande riksdag beviljade anslag till staten jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda till gång till inlösande af den del utaf riksgäldskonto srets år 1867 utfärdade obligationer, som unde innevarande och nästkommande år till betalnint förfaller, upplåna ett belopp, motsvarande åtta mil sioner semhundratusen riksdaler, mot obligationei lydande å svenskt mynt, stälda till innehafvarer satt återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obliga tionerna böra angifvas, ej kortare än fem år och ej längre än tio år från obligationernas utgifuings. dag; och att fullmäktige måtte bestämma obliga tionernas räntefot och valörer samt bevilja der kapitalrabatt, som af omständigheterna möjliger påkallades. 2:0. Med 165 röster (resp. 37 och 128) mot 101 (resp. 71 och 30), godkändes Andra kammaren: beslut, att det nu gällande frankeringstvånget för inrikes bref icke måtte upphäfvas. Minoriteten röstade för, att frankerings-frihet för inrikes bref skulle medgitvas mot en enda tilläggsargift af S öre för hvarje ofrankeradt bref. 3:0. Med 163 röster (resp. 47 och 116) emot 90 (resp. 58 och 32) beslöts, att de nu gällande bestämmelserna angående frankeringsafgifterna för inrikes bret skola oförändrade bibehållas. Minoriteten ville, att, i öfverensstämmelse med K. M:ts af Första kammaren gillade proposition, enkel a gift skulle erläggas för bref intill jemnt fyra ort i vigt; dubbel afgift för alla dem, hvilkas vigt öfverstege 4, men ej 25 ort, samt tredubbel sådan för bref af mer än 25 och högst 50 ort; hvaremot tyngre postförsändelser skulle hänföras till paketer. 4:0. Med 146 röster (resp. 36 och 110) emot 91 (resp. 65 och 29) afslogs bevillningsutskottets af Första kammaren godkända hemställan, att, i enlighet med hvad K. M:t föreslagit, för små paketer, hvarmed förstås sådana, som väga högst två skålpund, befordringsafgiften må, utan afseende å afståndet emellan afgångsoch adressorterna, få utgöra, då paketets vigt icke öfverstiger ett skålpund, 50 öre, och då vigten öfverstiger ett, men icke två skålpund, 75 öre. Ifrågasatta ombyggnader och förändringar å riksdagens hus. Statsutskottet har till afhjelpande af det bristfälliga skick, hvari sydöstra flygeln af riksdagshuset befinner sig, samt till beredande af större utrymme och beqvämlighet inom nämnda hus, föreslag att riksdagen måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, så snart innevarande riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgjorda och af öfverintendentsembetet granskade och godkända ritningarna jemte dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa ombyggnad af sydöstra flygeln i f. d. rikets ständers hus, och påbyggnad icke allenast af denna flygel, än ock af den sydvestra jemte förändring af de båda mindre mellan flyglarna befintliga byggnader, äfvensom att låta anbringa en täckt, med nödig värmeledning försedd gång utefter hufvudbyggnadens långsida samt att, sedan dessa arbeten blifvit utförda, så att rummen kunna begagnas, låta borttaga trappan i Första kammarens sessionssal och indela rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad ritningarna utvisa; börande, vid utförande af dessa arbeten iakttagas, att, så vidt sig göra låter, kostnaden derför icke må öfverstiga det beräknade beloppet af omkring femtiofem tusen rdr. I Första kammaren godkändes denna hemställan, dock endast för så vidt den angick ombyggnad af sydöstra flygeln. Detta förslag framställdes af hr Bergstedt, bvilken påpekade, att då det nuvarande riksdagshuset ej kunde anses såsom annat än provisoriskt, det ej vore skäl att offra så stora kostnader på detsamma, som af utskottet blifvit föreslagna. Häri instämde hrr v. Koch och grefve C. G. Mörner. IIrr Leijonancker och grefve Ilen. Hamilton önskade deremot, att reparationsarbetet å riksdagshuset måtte verkställas till den utsträckning. utskottet föreslagit. I andra kammaren uttalade sig hrr IIeggström, Liss Olof Larsson och Dufva mot detta omtattande byggnadsföretag såsom alldeles icke nödvändigt och yrkade att kammaren blott måtte inskränka sig till att besluta ombyggnaden af sydöstra flygeln, enär densamma i följd af grundens beskaffenhet befunne sig i ett nästan fallfärdigt skick. De båda sistnämnde talarne ville dessutom, att högst nio tusen rdr för detta ändamål skulle beviljas. Frih. Fock åberopade öfverintendentsembetets utlåtande rörande denna byggnad, hvaraf framgick, att densamma, i följd at de sättningar, som derå uppstått, knappast kunde utan fara begagnas, hvarför talaren på det varmaste förordade dess ombyggande. Hr Hierta yrkade bifall till utskottets förslag, utom i fråga om den ofvannämuda täckta gången mellan båda flyglarna, hvilken svårligen kunde blifva af någon nytta. Hr Lyttkens önskade asslag å hela förslaget, ett yrkande, hvari slutligen äfven grefve Posse instämde, hufvudsakligen i anledning af ett br Dufvas yttrande, att de båda flyglarna framdeles borde kunna ombyggas så, att det bletve möjigt att i dem inrymma kamrarnas sessionsrum, hvarför man nu borde göra så få förändringar som möjligt. Resultatet blef, att andra kammaren förkastade uskottets hemställan med 94 röster mot 45, som ugåtvos för sydöstra flygelns ombyggande. Fräzan blir således föremål jör gemensam votering.