Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1870, sida 2

bevisningsmedel mot Flourens, i det mar deraf kunnat upplysa, att flera af de pap per, som blifvit funna hos Beaury, är skrifna af samma hand. De personer, hvilka betecknas som ome delbart invecklade i sammansvärjningen äro utom Beaury: 1) George Greffier, 5( år gammal, porslinshandlande. Man ha hos honom funnit en del revolvers ocl dolkar. 2) Charles Provost, målare, 44 år gammal, boende i samma gård son Greffier. 3) Antonin Låveill, hos hvilker man funnit komprometterande papper. 4 Gabrielle Erlinger, 23 år gammal, Rous sels älskarinna. 5) Bichet, vinhandlare förstaden Menilmontant. 6) Advokaten Protot. 7) Vinhandlaren Tavernier i Menilmontant. 8) Madame Sauret, hustru till en mekaniker, som förmodas uppehålla sig i Belgien. 9) Madame Roussel, en vacker 24-årig blondin. 10) Gabriel Millicre, 34 år gammal. Hos de 6 sistnämnde har man funnit mer eller mindre komprometterande papper, specielt hos vinhandlaren Tavernier, en korrespondens, som går tillbaka till årets början. Beaury sjelf, som i början öppet bekände sina afsigter, har på den sednaste tiden iakttagit den mest envisa tystnad. Det uppgifves af en del tidningar, att Beaurys största sorg är, det han icke förstört brefven från Flourens. Beaory tyckes vara en ,,reducerad individ-, hvilken ville återvinna anseende genom ett politiskt brott. I detta afseende liknar han Orsinis medbrottsling Pietri. Skandinaverna i Paris lära — med anledning deraf att italienaren Cernuschi blifvit förvisad från Frankrike för det han med ett betydligt penningebelopp understödt den revolutionära nej-komiten i Paris — ämna insända en adress till kejsaren, hvari de beklaga, att främlingar som njuta gästfrihet i landet, blanda sig i dettas inre angelägenheter och uppträda fiendtligt mot regeringen. För sin egen del spara skandinaverna icke på uttryck af hängifvenhet för den lagliga regeringen. Denna adress har redan erhållit en hel mängd underskrifter; det är egentligen blott i Paris varande skandinaviska handtverkare som vägrat underteckna sina namn. ENGLAND. Regeringen har, som det påstås, beslutat sig för att ätertaga den del af irländska agrar-billen, som har afseende på försäljningen af egendomarne åt de arrendatorer, som innehafva desamma. Med denna åtgärd afses, att nämnde bill skulle bli fortare afgjord i de begge husen, utan att dock afstå ifrån den ursprungliga planen. Den del af billen, som nu skulle återtagas, borde nemligen till nästa parlamentssession inlemnas som serskild bill. Frågan om hemlig omröstning vid parlamentsvalen lärer ofördröjligen förekomma i parlamentet; åtminstone har Gladstone, med anledning af en utaf c:a 200 underhusmedlemmar undertecknad petiion, yttrat, det han skulle göra allt möjligt för att redan under innevarande år få saken afgjord. I denna angelägenhet vänar man icke det ringaste motstånd från underhuset. Den engelska pressen uttalar sig i det nela mycket skarpt mot de franska revoutionärernes planer. Morning Post ramhåller det missbrnk, som de franska andsflyktingarne drifva med asylrätten i England, och antyder t. o. m., att det cunde vara tid på att från engelsk sida idtaga åtgärder mot detta oskick. I Dublin ha rykten varit i omlopp om n stor fenisk uppresning, för hvars utörande man endast väntade på några feiska anförare, som skulle komma från merika. Vid den bankett, som i början af förra eckan hölls af socialisterna i London ör Flourens och Tibaldi, har den förstmnde hållit ett tal, hvaruti han förekade hvarje delaktighet i Beaurys atentat. Skålar druckos för Rochefort och len fångne seniske höfdingen ODonovan kossa. RUMÄNIEN. Generalinspektören för jernbanorna har fgifvit en berättelse öfver den inspektion an gjort öfver de banor, som byggas af en bekante jernvägskungen Strouserg. Denna berättelse låter mycket väl, ch den omfattar linierna Bukharest— lojesti, Tekutsch—Berla, äfvensom den ana, som från Buzeo skall gå öfver )raila, Galatz, Tekutsch och Bakao till koman. AMERIKA. Som man at ett telagram erfarit, har labamafrågan åter förekommit i Förenta taternas kongress. Calkins, en republiansk medlem för Newyork i representanernas hus, har inlemnat en resolution, i vilken förklaras, att amerikanska folket jr de af Alabama och dylika piratångare