Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1870, sida 2

mer 6 gånger i veckan; eljest proportionaliteter mindre. Denna provision har postverket icke fått någon direkt nytta af, utan den har tillfallit posttjenstemännen såsom sportel, och den är hinderlig för uppkomsten af billiga tidningar och tidskrifter, emedan den icke rättar sig efter en tidnings eller tidskrifts pris,Qutan efter antalet gånger som den utkommer. Slutligen erlägga tidningarne i Stockholm ytterligare en extra afgift till posttjenstemännen der för att få bladen expedierade efter kl. 6 om aftnarne. Ingen oinvigd skall kunna göra sig en föreställning om huru betungande detta tredubbla beskattningssätt blir för tidningarne. Vi skola derför med ett par exempel göra det klart. En af de här utkommande tidningarne drager årligen stämpelafgift eller porto cirka 6,000, postförvaltarearvode 2.000, afgift för sent inlemnande ,, 1,000. Rdr 9, o00. Af denna tidning skickas ej genom posten mer än cirka 700 exemplar, af hvilka hvaridera här i Stockholm kostar 8 rdr om året. Aten annan tidning, som här kostar 10 rdr om året, äro 3,100 exemplar reqvirerade genom posten — summa 31,000 rdr. Derför betalas stämpelafgift eller porto rdr 11,000. postförvaltararfvode . . . ,, 9,900. för sent inlemnande. .. 2,000. Rdr 22,900. Af nu ifrågavarande tidning sändas härförutan med posterna omkring 1,200 ex., som icke äro reqvirerade genom posttjenstemän, men äfven om dessa räknas till de andra 3,100 exemplaren blir cirka 23,000 rår ett oskäligt porto. Bevillningsutskottet har erkärt att systemet är ohållbart. Redan vid förra riksdagen yttrade det i anledning af en då väckt motion: ,att det nuvarande sättet för ifrågavarande stämpelafgifters uppbärande icke fullt motsvarade den för all beskattning gällande regel, att uppbörden bör göras så billig som möjligt, likasom det ej heller tillfredsställde anspråkslösa fordringar på enkelhet och reda, hvarför visserligen en förändring i detta hänseende vore önskvärd, men, tillade det, ,,då motionären dels icke lemnat någon utredning af ämnet, dels icke heller fästat nog afseende vid de tvenne lika berättigade anspråk, som vid bemödandet att afhjelpa det öfverklagade missförhållandet likväl måste uppmärksammas, nemiigen å ena sidan statens anspråk å oafkortade inkomster och å andra sidan den tidningsläsande allmänhetens, att ieke med förhöjda omkostnader betungas; samt då slutligen ett sådant förslag, hvilket i tilllämpningen torde komma att medföra åtskilliga svårigheter, borde i första hand af generalpoststyrelsen uppgöras, fann utskottet sig, ehuru med erkännande af det berättigade i förslagets syfte, böra detsamma afstyrka. Till innevarande riksdag hade man försökt tillmötesgå dessa anspråk. Generalpoststyrelsen hade uppgjort ett förslag. Bevillningsutskottet har tagit det, jemte hr Hiertas motion, i betraktande — om än just icke så noggrannt — och det har uppenbarligen med sympati sett förslagen samt äfven denna gång erkänt deras rättmätighet och billighet. Det vill hafva en reform, men har icke kulnat besluta sig att tillstyrka en ringa uppoffring derför. Utskottet säger: HUkEhuru åtskilliga af de betänkligheter, som vid sistlidue riksdag sålunda föranledde utskottets afstyrkande yttrande, numera, enligt hvad angående generalposkstyrelsens genomförda förslag blirvit anfördt, måste anses undanröjda, och ehuru icke mindre olämpligheten af en beskattning, hvars uppbörd medtör så betydliga kostnader, än ätven billigheten af att inkomsten för tidningars och tidskrifters postbefordran får tillfalla Postverket, hvilket vidkännes kostnaderna derför och som derjemte är för såväl upprätthållandet af sin samhällsnyttiga verksamhet som sin fortgående utveckling hänvisadt till endast egna tillgångar, obestridligen tala för bifall till förslagen om tidningsstämpelafgiftens upphörande och ersättande genom ett bestämdt postporto, återstår likväl betänkligheten att genom en dylik åtgärd tillskynda statsverket en förlust, hvilken kan beräknas till något öfver 60,000 rdr. I allmänhet bör väl ensamt denna farhåga icke kunna betinga afstyrkande af en reform, som erkännes vara i många hänseenden nyttig och billig, men under nuvarande förhållanden, då så mycket afseende måste fästas vid att bibehålla statsverkets inkomster orubbade, har den dock föranledt tveksamhet angående lämpligheten af densammas antagande för det närvarande, och då dervid äfven tagits i betraktande, att de föreslagna portosatserna dels skulle komma att för åtskilliga tidskrifter och äfven tidningar öfverstiga de nuvarande afgifterna tilkammanlagda, dels äfven för en och annan tidskrift och tidning förefallit högre i förhållande till portosatsen å andra dylika, än postverkets besvär och kostnad för densammas befordran torde billigtvis erfordra, och sålunda lär behöfva undergå. någon modifikation, hvartill utskottet likväl icke nu haft tillfälle framlägga förslag, så hemställes: att hr Hiertas motion för det närvarande icke må till någon åtgärd föranleda. . Men gör väl staten en så stor uppoffring? Är icke postverket en afdelning af statsrerket? Kommer icke hvad postverket förtjenar statsverket till godo? Har icke postverket nyligen öfverlemnat åt detta en ganska vacker behällning? Skulle icke denna behållning vexa när postverket för de dagliga tidningarne erhölle en ökad inkomst, t. ex. 4 rdr i stället för 3, af Aftonbladet och Dagligt Allebanda? Och skulle icke behållningen blifva allt större och större i den mån tidningarna, genom medgifna lättnader, sattes i stånd att förbättra sig både till qvantitet och qvalitet, så att spridningen tillväx:e? Anmärkningen att postarvodet för vissa tidskrifter skulle blifva för högt saknar ej grund. Men det står riksdagen fritt att besluta borttaga det af generalpoststyrelsen föreslagna vilkoret af en minimalsats för qvartalsprenumeration eller också att uppställa en tredje kategori. Staden och Länet. Arbetareföreningen hade i går afton en talrikt besökt sällskapssammankomst, den sista före hösten, i Exercisbyggnaden. Af ordförandens dervid afgifna berättelse