Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1870, sida 1

om de tvenne återstående frågor, angående hvilka Andra kammaren fattade ett annat beslut än den Första, uppstod ingen diskussion. På yrkande af statsrådet von Ehrenheim afslogs nemligen den föreslagna inskränkningen i portosatserna för bref och nedsättning i befordringsafgisterna för paket, hufvudsakligen at det skäl, att den minskning ipostverkets inkomster, som af dessa förändringar skulle följa, varit beräknad att fyllas genom den förhöjning, som frankeringsfriheten ansetts komma att medföra. Lagutskottets utlåtande rörande föreslagna ändringar i strafflagen har förevarit i begge kamrarne. I den Andra bifölls det i sin helhet utan diskussion, men i Första skedde detta med det undantag, att sistnämda kammare afslog, hufvudsakligast på yrkande af grefve C. G. Mörner, utskottets förslag om skrifvelses aflåtande till K. M:t om åtgärders vidtagande för vattenoch brödstraffets utbytande mot annat lämpligare förvandlingsstraff. Flere talare, isynnerhet hr Hasselrot, uttalade sig dervid mot vattenoch brödstrasset, den nämde talaren särdeles af ekonomiska, men äfven af moraliska skäl. Att straffet i sanitärt hänseende ej skulle vara farligt, utan snarare medföra alltför ringa kroppslig olägenhet att kunna som straff anses, tycktes vara de flestas åsigt. Under diskassionen i Första kammaren rörande den af hrr Hedin och Wennrus föreslagna, men af utskottet afstyrkta revision af gällande strafflag yttrade sig hr Hasselrot för fängelsetidens förkortande och latitudsystemets begränsning samt framstälde yrkande om aflåtande af en skrifvelse till K. M:t i denna riktning. Hr von Koch önskade deremot latitudsystemets ytterligare utsträckande, men tillika minimistraffets nedsättande. Hr Nordström uttalade sig mot latitudsystemet och mot den domstolsorganisation, som, i stället för den vida lämpligare kollegiala formen, öfverlemnar dömandet åt en enda persons individuella uppfattning. Grefve C. G. Mörner samt hrr Faxe, von Gegerfelt och Fröman yrkade bifall till utskottets hemställan, hufvudsakligast på den grund att straffJagen ännu vore för ny att ändra. Justitiestatsministern h. exc. frih. De Geer ville visserligen ej bestrida, att flera af strafflagens straffbestämmelser voro för stränga, men trodde ej på nödvändigheten af en allmän omarbetning. Man hade sagt, att strafflagen redan vid dess antagande vore föråldrad, enär man arbetat på densamma i 50 år. Men så vore ej förhållandet, ty alla dess straffbestämmelser voro granskade och omarbetade, så att de motsvarade den tids fordringar, vid hvilken de framlades. Talaren medgaf den kollegiala domstolsformens företräde, men ansåg, att urder de sednare åren i de flesta europeiska länder latitudsystemet snarare blifvit utsträckt än inskränkt, samt att detta system af de flesta europeiska rättslärda ansågs som nödvändigt för en god strafflag. För öfrigt hafva begge kamrarne bifallit medels anvisande till uppförande af nytt posthus, medgifvit eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vånga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntar; afslagit förslag till grundskatternas aflösning; bestämdt bränvinstillverkningsasgisten till 70 öre per kanna och afslagit väckt förslag om ändring i stadgandena rörande ransakning om stulet gods. Andra kammaren har för ötrigt afgjort åtskilliga andra betänkanden, bland hvilka må nämnas, att förslagen om såväl upphörande af enskilda banker med sedelutgifningsrätt som sörpligtande för enskilda banker att vid anfordran inlösa sina sedlar med silfver blifvit förkastade af denna kammare. Utskostsbetänkanden. Statsulskottels förslag till statsreglering för 1871. Sedan statsverkets ordinarie inkomster genom riksdagens bifall till statsutskottets s. k. inkomstbetänkande, beräknade tillll... 15,330, 000, och de extra ordinarie, enligt den k. propositionen upptagne med Tallmedel.... 14, 000, 000, Postmedel.. . 2,200, 000, Stämpelpappersmedel. I1, 350,000, men bränvinsskatten förslagsvis blifvit uppförd till samma belopp som under de två föregående riksdagarne. nemligen. 9.800,000. blir summan af inkonisterna t1tI. 22.680,000. De ordinarie utgifterna, som utgå från statskontoret utgöra . . . 39, 030,900. De extra-ordinarie utgöra 5, 176,100, ÄAAAAA —— ga: så talar en friboren svensk