Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1870, sida 1

RIKSDAGEN, Fredagens sammanträden. Begge kamrarne hade i Fredags korta bordläggningsplena, dervid beslöts att statsutskottets då för andra gången bordlagda förslag till statsreglering för år 1871 samt fyllande af riksgäldskontorets behot skall förekomma till behandling vid sammanträdet nästkommande Måndag. — I Första kammaren godkändes dessutom hankoutskottets förslag till sammanjemkningar och voteringar i anledning at kamrarnes skiljaktiga beslut rörande ifrågasatta ändringar i bankoreglementet. Lördagens sammanträden. Riksdagens begge kamrar hafva under denna dags sammanträden behandlat bevillningsutskottets betänkande i anledning af K. M:ts proposition angående åtskilliga frågor rörande postväsendet äfvensom af väckta motioner om dels nedsättning i nu stadgade porto, dels upphäfvande af tidningsutgifvares skyldighet att förse tidning med stämpelafgift. I afseende å flera af dessa frågor hafva kamrarne stannat i olika beslut. Första kammaren har nemligen i enlighet med K. M:ts proposition beslutit att frankeringstvånget för inrikes bref skall upphäfvas, samt bestämt den lösen utöfver sjelfva portosatsen, som emottagare af ofrankeradt bref bör erlägga, till 8 öre. I öfrigt har denna kammare bisallit hvad utskottet föreslagit. Andra kammaren deremot har afslagit dels framställningen om medgifvande af frankeringsfrihet sör inrikes bref, dels ock förslaget om inskränkande af portosatserna för bref och nedsättning i befordringsafgifterna och förenkling i taxeringsföreskrifterna för paket. I Första kammaren bifölls förslaget om frankeringssriheten med 62 röster emot 33, hvaremot detsamma i Andra kammaren förkastades med 127 röster emot 26. De skäl, som af statsrådet frih. af Ugglas, hrr Bennich, Gegerfelt och Nordenfalk i Första samt statsrådet von Ehrenheim, hrr Mannerskantz, Palander och Axel Bergström i Andra kammaren anfördes för den töreslagna förändringen, voro, att frankeringsfrihet har varit tillämpad från år 1835 till år 1860 i afscende å sådana bref, som nedläggas i ångbåtseller diligenslådor, att denna frihet vore medgifven i alla Europas stater utom Ryssland, Spanien och Portugal; att densamma erallt, der den blitvit införd, visat sig välgörande; att det vore med verkliga olägenheter förenadt att längre bibehålla frankeringstvånget, så vida nemligen derom finge dömas af det förhållande, att bref till följd af bristande frankering måst till ett antal af 11,000 under åren 1866—67 lemnas utan befordran; att det vore omöjligt för afsändaren att veta, om frimärket lossnat från brefvet sedan det blifvit nedlagdt i en postlåda och så vidare, andra sidan anmärkte hrr Nordström, grefve C. G. Mörner och Brun i Första samt Engman, A. Rundbäck, Per Eriksson i Wik, frih. Alströmer, Lars Persson, Borg, frih. Koskull, Granlund och Rylander i Andra kammaren, att den föreslagna åtgärden hvarken vore nödig eller behöflig, enär brefverlingen blifvit underläftad genom införande af medelporto och frimärke; att olägenbeterna af förändringen ej skulle motsvaras at fordelarne, allåenstund, särdeles för de aflägsc från postanstalt boende, i vårt vidsträckta land mycken både omgång och svårighet torde möta för utbekommande af obetaldt bref, hvartill komme, att en oinskränkt frankeringsfrihet lemnade illfällen till stora missbruk; samt slutligen at osttjenstemännens göromål och följaktligen afver i deras antal skulle ökas. nAiAi DR TEDDE