stet, och enligt hvilket justitieministern skulle förklaras för ,,en usel baktalare och nedrig lögnare Man tänke sig, att ett sådant förslag om landets premierminister blef enhälligt antaget i ett möte af 2,000 personer och dagen derpå offentliggjord: i tusentals exemplar af de radikala tidningarne Den följande talaren, redaktör i Rappel, riktade sina anfall mot kejsaren. Denne — påstod han — vore hufvudpersonen; Ollivier vore icke annat än en gamin, som kejsaren begagnade till ,alla de smutsiga uppdrag, hvilka han icke sjelf ville handlägga, för att sednare, då Ollivier ej längre kunde användas, sparka bort honom som en hunåDerefter följde en hop injurier af gröfsta slag mot I monsieur Bonaparte, såsom : ncanaille., gredin0. 8. v. hvilka poliskommissarien åhörde med största lugn och kallblodighet, utan att vidtaga någon åtgärd; han gjorde dock anteckningar under hela tiden. Intilldess hade icke ett enda ord talats om plebiscitet; först den derefter uppträdande talaren berörde detta ämne. Han tillrådde att afhålla sig från omröstningen, enär detta — efter hans förmenande — skulle vara det bästa medlet för att bereda regeringen obehag. Nej: skulle vara en hotelse, som man icke ännu kunde bringa till utförande; man vore icke stark nog, så länge kejsaren hade sina kaserner, sina kanoner och häkten; dessutom kunde man ännu icke lita på, att , folket i ett gifvet ögonblick skulle resa sig som en man till uppror och draga mot tuilerierna; man hade halt ett sorgligt bevis derpå, då Gustave Flourens ,i ett ögonblicks upphöjd galenskap ville gå mot detta slott. Han bade då endast funnit 42 modiga män, som ville följa sig — Cest une honte pour la nation, utropade talaren. Derför skulle det vara obetänksamt att rösta enej i det man ännu icke kunde utföra den hotelse, som låg i detta ord. Genom att atbålla sig från omröstningen, antydde man deremot, att det på hvarje ställe i landet funnes en dold fiende, som väntade på ett gynnsamt ögonblick för att störta fram å. En af de följande talarne vidrörde den list, som låg till grund för omröstningssättet; det skulle begås alla slags bedrägerier med bulletinerna, och derföre borde man vara på sin post, hafva ögonen med sig vid uppräkningen och valurnornas beskaffenhet; man borde hysa det största misstroende till en regering, som endast består genom lögn och bedrägeri. En annan talare förmenade, att det var den financiella ställningen, som säkrast skulle störta kejsaren; ty allt skulle sluta med en storartad statsbankrutt. Han låtsade sig ha noggranna och detaljerade upplysningar om rågerin fivanciella status och tillrådde slutligen alla dem, som hade penningar innestående i de allmänna kassorna, att så fort som möjligt uttaga dem. Han försäkrade nemligen, att regeringen skulle sticka dessa penningar i sin ficka . Ehuru vämjeligt, ha vi ansett oss böra meddela ofvanstående såsom prof på demagogiens galenskaper. I Versailles har om aftonen den 2 dennes varit ett möte, vid hvilket stormiga uppträden föreföllo. Mötet egde rum i den dervarande Theatre des varietäs. Den bekante utmärkte författaren Laboulaye blef, då han inträdde, helsad med misshagsyttringar, enär man visste honom vara anhängare af plebiscitet. I sitt tal anmärkte han, det han efter ostentliggörandet af den skrifvelse, i hvilken han tillrädde att rösta ,ja, hade mottagit 20 3 50 bref om dagen, och i de flesta af dem förklarades han vara en ,förrädaret. Man finner dock afreferaterna öfver detta möte, att Laboulaye så småningom lyckades göra sig hörd, samt att hans tal t. o. m. till slutet vann bifall utaf en del af de församlade. En af de mest komprometterade i sammansvärjningen är en viss Ballot, hvilken dock icke ännu blifvit upptäckt. IIan har varit officer i Garibaldis armå och stred på Kandia tillsammans med Flourens, till hvilken han länge varit förtrogen. Italienaren Cernuschi, som skänkt den revolutionära plebiscitkomitten 100,000 fr. och derefter blef förvisad från Frankrike, har besvarat demna åtgärd dermed, att han från Genbve ånyo tillställt samma komitå en lika stor summa. . Garibaldi har utfärdat ett upprop till franska armåen, i hvilken han lofvar att ställa sig i dess leder, så snart armöen yhöjt republikens banrk. Äfven Mazzini har begagnat tillfället för att låta höra utaf sig; i en skrifvelse, som blifvit intagen i ,Unita Italiana, profeterar han den republikanska serans snara förverkligande. PORTUGAL. Från Lissabon meddelas, att nya oroligheter utbrutit i Castrodagro, en by i provinsen Beira, hvilkas undertryckande kostat flera döda och sårade. Den 29 April-aftäcktes i Lissabon en praktfull minnesvård åt Don Pedro. Konungen öfvervar högtidligheten. AMERIKA. Den förre italienske konsuln i Assuncion, Chaperon, har i slutet af Mars blifvit mördad i Buenos Ayres. Chaperon blef på en af stadens mest trafikerade gator en afton träffad af en dolk, af hvilket sår han kort derefter dog. På dolken var fåstadt ett stycke papper med inskriften: ,,Gerningen är begången för att hämnas Italiens ära. Göteborg den 7 Maj.