Denna åsigt deldes äfven af alla de efterföljande talarne, nemligen hrr Per Nilsson i Espö, Ifvarsson, Ola Jönsson, Carlsund, Sven Nilsson i sterslöf och von Steyern. Den sistnämnde talaren sökte uti ett längre, af bifall helsadt föredrag visa, att det framlagda förslaget, hvarken hvad det högre sjömanskapet eller den billigare kostnaden beträffade, egde något företräde framför den organisation flottan nu hade. Hr Palander fick ännu en gång ordet för att bemöta några af de under diskussionen framstälda anmärkningarne. Aan anmärkte, bland annat, att det ej inom flottans personval funnes något missnöje med nuvarande förhållanden, utan en misströstan om framtiden, och denna misströstan vore så mycket mera berättigad, som något sjömanskap eller lokalkännedom af våra kuster ej kunde vinnas genom monitorernas expeditioner. Efter det hr Adlersparre uppträdt samt erinrat om, att han ej vore författare till det af K. M. vid 1865 års riksdag framlagda förslag till flottans reorganisation äfvensom att den reduktion af flottans befäl, som af motionären blifvit föreslagen, ganska väl kunde under nuvarande förhållanden åvägabringas, afslutades diskussionen, hvarefter deras äsigt, som yrkade afslag, segrade med 111 röster emot 50, som afgåfvos för hr Palanders förslag. Behandlingen af de öfriga punkterna skulle fortsättas under aftonsammanträdet. Val af bankooch riksgäldssullmäktige törrättades i Fredags afton i första kammarens sessionsrum af riksdagens dertill va lde elektorer. Dertill utsågos: Till bankofullmäktige: Ordförande: statsrådet O. I. Fåhrieus. Ledamöter: kapten C. J. Skogman, professor N. H. Selander, kapten, gretve C. M. Lewenhaupt, grosshandlaren C. A. Lindroth, riksdagsmannen Carl Ifvarsson, bäradshöfding A. W Dufva. De sex förstnämnda ha förut varit ledamöter i styrelsen och undfingo alla rösterna. Efter grosshandlaren E. Fröberg, hvars sjuklighet hindrade hans återväljande, röstade första kammarens 24 valmän på öfverstelöjtnanten Leijonancker och andra kammarens 24 valmän på häradshöfdingen A. W. Dufva. Genom lottving föll valet på den sistnämnde. Till suppleanter utsågos: brukspatron C. von Stockenström med 47 samt grosshandlaren C. O. Levertin och expeditionschefen Carl Nordenfalk, hvardera med 45 röster. Lånekontoret i Göteborg. Till ledamöter af styrelsen återvaldes enhälligt: grosshandlaren Ch. Arvidson, öfverstelöjtnanten C. Ö. Mörner och grosshandlaren J. O. Gren; till suppleanter: hrr Åvall, Levgren och Delbanco, alla enhälligt. Lånekontoret i Malmö. Till ledamöter af styrelsen återvaldes öfversten W. Bennet och handlanden J. P. Bager enhälligt. Till den tredje platsen erhöll förutvarande ledamoten, öfverstelöjtnanten Kjellander första kammarens, men riksdagsmannen Jöns Olsson i Nordanå andra kammarens :röster. Vid auställd votering vann örverstelöjtnant Kjellander. Till suppleanter utsågos handlandena G. Hedman, Frick och förre riksdagsmannen Anders Persson i Burlöf. Lånekontoret i Visby. Till styrelseledamöter återvaldes enhälligt: konsul Rudolf Cramr, lektor C. J. Bergman ochriksdagsmannen G. Kolmodin. Till suppleanter återvaldes d:r D. Söderberg, konsul Carl Stenberg och handlanden C. J Kolmodin. Riksgäldsfullmäktige. Till ordförande återvaldes enhälligt f. d. statsrådet grefve Henning Hamilton och till ledamöter: kammarrättsrådet C. L. Kmmansson, kapten C. G. Iierta, byrächefen frih. A. H. E. Fock, grosshandlaren S. Warburg, brukspatron A. A. Berger och professor Hjalmar Holmgren. Till den sjette platsen röstade andra kammvrens elektorer på förutvarande fullmaktigen brukspatron C. G. Indebetou, men första kammarens på professorn vid teknologiska institutet Hjalmar Holmgren. Lottning anställdes och utföll till herr Holmgrens förmån. Till suppleanter utsåges: grosshandlaren Gustaf Rooth och öfverstelöjtnauten Klingenstjerna hvardera med 48, samt professor J. Arrhenius med 47 röster. Lotten gynnade alltså en af den första kammarens och en af den andras kandidater. Dagl. Alleh. är mycket belåten med att hr Dufva inträdde i riksbankens styrelse, men är deremot ledsen öfver att hr Indebetou fick gifva vika för professor IIolmgren. Vi beklaga sorgen. Utskottsbetänkanden. Statsutskettet har hemställt, att K. M:ts proposition angående bemyndigande för K. M:t att till uppförande af nytt posthus i Stockholm använda erforderligt belopp af postverkets öfverskottsmedel för innevarande och nästkommande år måtte på det sätt bifallas, att till bestridande af kostnaden för uppförande i hufvudstaden af nytt posthus må af postverkets öfverskottsmedel för innevarande och närmast derpå följande år disponeras ett belopp af högst 300,000 rdr, emot det att den nu till posthus i hufvudstaden begagnade egendom varder till statsverket öfverlemnad för att för dess räkning användas, på sätt K. M:t kan finna för godt framdeles bestämma. Med anledning af hr von Steijerns motion, angående eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vånga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntan, har utskottet hematällt, alt riksdagen måtte för sin del besluta, att den genom kgl. resolutionen den 5 Mars 1869 ålagda skyldighet för 2914 mantal skattefrälse och frälseskattehemman inom nämnde socknar af Östergötlands län, att med efterräkning från och med år 1848 till kronan erlägga förhöjning i mantalsräntan af half landtågsgärd, half byggningsbjelp och half brukshjelp må eftergifvas för tiden till och med år 1869, men att motionärens framställning om ifrågavarande ränteförhhinines nunnhöranda för