Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1870, sida 1

ENS BOLAGS TRICKERL.! J 5 vinsförsäljning utgör ett monopol, som visserligen medfört åtskilligt godt, men i allmänhet verkat å derhän, att kommunerna sjelfva indirekt blifvit 7 I bränvinsförsäljare. Få kommunerna bestämma föridelningen, såsom utskottet föreslagit, utan beräkr ning af vinst, skulle de nödgas endast taga det sedliga ändamålet i betraktande. Det var föröfrigt klokt att nu gå de ganska allmänt i landet rådande önskningarne om en förändring i bråne vinslagstiftningen i någon mån till mötes, enär i fjannat fall inom kort en agitation kunde uppstå, som ledde till öfverdrifter i en riktning, motsatt ) den, som vore rådande i nämnde lagstiftning. Mt förslaget uppträdde, i Första kammaren hrr frih. Sprengtporten, grefvarne Hen. och Hugo t Hamilton. Geijer, Faxe, grefve Hans Wachtmei1ster, Wallenberg, Ch. Dickson, E. Meijer, srefvarne Mörner, v. Koch, grefve Posse, v. Gegerfelt, frih. A. C. Raab och Rydin hvarförutan grefve af I Ugglas, som i hutvudsyftet gillade 1:a punkten, fshemställde att densamma måtte bifallas med uteslutande af skattebeloppet samt af orden ,,som i landet tillverkas och förbrukas; i Andra kammaren her Nils Larsson, Ljunggren. Granlund, r I Wijk, Lyttkens, Kinmansson, Liss Olof Larsson, . Lamberg, Rundgren, Åstrand, 0. B. Olsson, John i Jörfesson, Hjelm, Borg, Ericsson från Kopparbergs än m. il. l Flera af denna sidans talare erkände väl, att förslaget egde många goda sidor, såsom förnämli. gast, att skatten skulle rättvisare drabba konsumenterna och förekomma undansnillning af försäljningsafgiften; men det skulle i tillämpningen medföra ganska menliga följder. Sålunda komme staten genom den samfälda skattens bestämmande till 80 öre att göra en ej obetydlig förlust derigenom att de för landstingen, hushållningssällskapen Joch kommunerna afsedda andelarna förminskades och måste fyllas genom annan beskattning. Smugglingen från Danmark skulle ökas äfvensom en ny suppstå från Norge. Bestämmelsen om kommunernas rätt att reglera bränvinsfsörsäljningen utan vinst komme endast att stå på papperet, då flerfaldiga sätt funnes att kringgå densamma. För öfrigt blefve kommunernas rätt att vägra anläggning af utskänkningsställen af vida mindre värde än förr, då det blefve hvarje landthandlande medgifvet att försälja bränvin till så ringa belopp som 5 kannor. Till följd deraf skulle kontrollen ej allenast fördyras utan snart sagdt bli en omöjlighet. Förslaget syntes afse att göra bränvinet vida lättare åtkomligt än förut, och den af utskottet förordade nederlagsrätten skulle skapa en mängd så att säga bränvinsbanker, hvarifrån detta förderfliga fluidum komme att flöda ut öfver landet. Förslaget vore slutligen i sin belhet alltför vidlyftigt och genomgripande för att man efter den korta pröfning, hvartill nu gifvits tillfälle, kunde besluta öfver detsamma. Emellertid godkände flera af dessa talare i begge kamrarne i princip den föreslagna reformen i afseende på tillverkningslagen, men ansågo sig böra afslå den ifrågavarande punkten, enär de ogillade förslaget rörande försäljningslagen och ansågo, att begge borde revideras i sammanhang med hvarandra. För förhindrande af bolagsinrättningens vidare utveckling, som af flera talare medgafs vara skadlig, kunde andra åtgärder vidtagas. Förslaget liknade den finska lagstiftningen, men de finska förhållandena voro olika våra. Yrkande om återremiss å punkten framstäldes, dock endast i Andra kammaren, nemligen af hrr Berg, Medin, J. Jönsson, Ola Månsson m. fl. hufvudsakligen i sytte att vinna uppskof med bestämmandet af skattebeloppet. I första kammaren föreslog hr De Marå att, med afslag å punkten och bibehållande tillsvidare af närvarande lagstiftning, hos K. M:t anhålla om undersökning huruvida icke de särskilda tillverkningsoch försäljningsafgifterna kunde sammanslås samt i så fall om aflätande till nästa riksdag at förslag till nya tillverknings-och försäljningslagar. Eno anhållan i ungefärligen enahanda syfte föreslogs i Andra kammaren af friherre Gripenstedt. I Första kammaren förkastades den omhandlade punkten med 71 röster mot 32. Minoriteten röstade för hr De Mares förslag. I Andra kammaren afslogs punkten med 122 röster mot 57, som voro för återremiss. Åtskilliga efterföljande punkter, innehållande bestämmelser angående den ersättning, som skulle för minskad inkomst lemnas till landstingen m. fl. korporationer, afslogos i Första kammaren i konseqvens med kammarens beslut angående de förut bebandlade punkterna. För utskottets förslag att den för bränvinsbränning tillåtna tiden af året ej skulle vara bunden vid vissa terminer talade i Första kammaren hrr v. Koch, v. Gegerfelt m. fl. såsom varande förslaget en nödvändig förutsättning för nederlagsrättens begagnande. Hrr grefve O. Mörner, v. Möller, Nordström, Lagerstråle och Beckman ogi!lade deremot förslaget, hvilken mening ock utan votering af kammaren godkändes. Öfrriga punkter som innehålla förslag till förändring i vilkoren för bränvinstillverkning och tiden för dess utöfning blefvo af Första kammaren afslagna med bibehållande af hvad förut i detta afseende finnes stadgadt. Dock antogs på hr Lagerstråles hemställan ett af utskottet framstäldt förslag, att Kgl. M:t måtte kunna medgifva bränrinstillverkning äfven på helgdag. Första kammaren medhann endast de ofvannämnda punkterna och skulle på Thorsdagen fortsätta föredragningen af betänkandet. Andra kammaren genomgick deremot hela betänkandet, och afslogs dervid i konseqvens med det i afseende å första punkten fattade beslutet allt hvad utskottet hemställt. Dock återremitterades sista punkten, hvari utskottet, under förutsättning att dess förslag skulle bisallas, hemställt att Kgl. M:ts prop. om förhöjning i bränvinstillverkningsskatten måtte genom samma förslag anses besvarad. Elektorsval. Kamrarne förrättade samma dag val till