Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1870, sida 2

belagna staden Gracia hade inkastat 2,500 granater, så synes man gått till väga med allt för stor stränghet. Dagens post. TYSKLAND. Det har gått med tullparlamentet så, som det under en tid gick med det sednaste nordtyska parlamentet; det har nämligen måst uppskjuta valet af president, emedan icke ett tillräckligt antal medlemmar var tillstädes. Af 382 medlemmar voro icke mer än 102 — således endast något öfver !,:del — närvarande vid sessionens öppnande. I mötet den 22 dennes förekom den löjligheten, att den wirtembergske utrikesministern Varnbäler — af högst vigtiga skäl — begärde permission, hvilken honom förvägrades, hvilket väckte allmän munterhet i parlamentet. . ÖSTERRIKE. Det tyska författningspartiet i Wien fortfar att förebrå ministerpresidenten Potocki, att han ännu ej framkommit offentligt med ett tydligt och detaljeradt program. Härpå svaras i en ofsiciös artikel uti ,, Wien. Abendpost: ,Ingen minister, som gjort sig till hufvuduppgift att bilägga de nationella tvisterna för att derigenom befästa författningen, skulle före början af sin verksamhet kunna i detalj framställa ett program; ministören skulle genom en sådan åtgärd endast utfästa en belöning för de längst gående anspråken. Genom ett för tidigt offentliggjordt program skulle svårligen någon af följande faror kunna undgås: antingen skulle programmet försvåra de nödvändiga förhandlingarne, eller också skulle förhandlingarne leda till programmets annullering. : Hvad de här omtalade förhandlingarne angår, synes det nu, som skulle de icke inledas med någon större ,,notabelförsamling,, utan med cheferna för de särskildta partierna, hvarefter det åt dem skulle öfverlåtas att vinna massorna för den åsyftade öfverenskommelsen. Först efter det particheferna voro vunna, skulle möjligen en notabelförsamling bilda öfvergängen från den nuvarande författningen till ett mera sederalistiskt system. För öfrigt torde alldeles obetingade koncessioner för czekernas och polackernas fordringar väl knappast bli den basis, hvarpå den nya författningen skall uppbyggas. Det svåraste för Potocki torde emellertid blifva att komma till rätta med Böhmen. Men erkännandet af denna svårighet är redan ett stort framåtskridande i jemförelse med den förra ministeren, som icke visste någon annan utväg än belägringstillståndet. I Galizien finnes intet tyskt element att skydda, och derföre var ministeören GiskraHasner villig att lemna detta land rätt stor sjelfständighet; i Böhmen är det deremot 2 mill. tyskar. I en korrespondens från Wien af den 20 dennes skildras situationen sålunda: yI riksrådet utgjorde polackerna den tyngdpunkt, kring hvilken hela den politiska ställningen vände sig. Men då de genom sitt utträdande omöjliggjorde riksrådet, förlorade de äfven sin fördelaktiga ställning och stå nu i samma led som de öfriga slaverna. Det har äfven från kronans och statens i sin helhet ståndpunkt blifvit vigtigare att tillfredsställa czekerna än att uppfylla de polska anspråken. Konungariket Böhmen intager en så framstående ställning i monarkien, och är såväl i politiskt som i strategiskt afseende så vigtigt, att den nya statsrättsliga förändringen icke kan anses som väl lyckad, eller att lemna utsigt till någon varaktighet, så länge czekerna äro dess förklarade motståndare. Ennligt, Politik, som utkommer i Prag, väntades Potocki den 23 dennes till Brinn och Prag för att rådgöra med de czekiska particheferna angående notabel-projektet. Furst Czartorisky, medlem af den galiziska landtdagen, skulle samtidigt inträffa i Bränn. FRANKRIKE. Kejsar Napoleons proklamation till folket skall utan tvifvel göra sitt till för en lycklig utgång af folkomröstningen. Äfven det kejserliga dekret, som innehåller omröstningsformeln, har rönt ett gynnsamt mottagande. Den radikala pressen hade varnat mot plebiscitets tvetydighet och framställt detsamma som en snara; men det visar sig nu vara så klart och otvetydigt affattadt som möjligt. Det har desslikes gjort ett godt intryck, att ingenting der innehålles om den kejserliga dynastiens arfsrätt till thronen. Utomordentliga åtgärder voro vidtagna för att bevara plebiscitets hemlighet tills den dag, då det skulle offentliggöras i , Journal officiel Texten blef så sent som möjligt sänd till tryckeriet. Ingången till den officiella tidningens kontor var den 23 dennes bevakad af polis, och stränga order voro gifna, att ingen fick lemna tryckeriets lokaler förrän kl. 7 på morgonen. De exemplar, som kl. half 7 fördes till jernbanan, betordrades dit af polisbetjenter. De första aftrycken voro bestämda för kejsaren och Rouher. Man synes ända til sista ögon