Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1870, sida 2

1vVV— 4vV FE US mUl Göteborg den 28 April. Bevillningsutskottets förslag till ny bränvinsförordning var visserligen så omfattande och reservationerna deremot så många, att man kunde hoppas, det utskottets betänkande icke skulle vinna riksdagens godkännande. Dock funnos också stora anledningar att befara en annan utgång, och deribland den, att utskottets förslag framkommit så i yttersta stunden, att någon närmare pröfning af detsamma icke kunde medhinnas. Så ersoro vi här först på Fredagsaftonen hufvudmomenterna i detta betänkande, som sedermera föredrogs i kamrarne på Onsdagen. Alltså hade ett beslut öfverraskningsvis här varit möjligt, hvarför betydliga bearbetningar skett af de personer, som varit i saken intresserade. Det är med synnerlig fägnad vi i dag emottagit underrättelsen, att riksdagens båda kamrar, med stora majoriteter, förkastat det omogna och opraktiska förslaget, och att landet således för denna gång blifvit räddat undan en hotande fara. Man bör äfven hoppas, att kommande riksdagar skola tillbakavisa detta bränvinsintresse, som i en eller annan form digt gör sina försök att genom lagningen vinna fördelar åt de djerfve spekulanterna. Så sökte man från samma sida vid 1868 års riksdag åstadkomma ingenting mer eller mindre än ett bränvinsförbud, hvari en stor del nykterhetsvänner instämde, okunnige naturligtvis derom, att de här gingo andra ärenden än nykterhetens. Så hafva städse motioner blifvit väckta om nedsättning i minimum för tillverkningen (300 k:r pr dygn), hvarigenom man småningom skulle återvända till den olyckliga s. k. ,,husbehofsbränningen. Både dessa och flera liknande s. k. ,bondförsök att återföra oss, om också småningom, till de gamla superi-tiderna hade under den första lagstiftnings-perioden efter vårt nya statsskick blifvit qväfda, några t. o. m. i sin födsel, men vid denna riksdag var saken grundligare förberedd och der funnos momenter i den väckta motionen, som framburits af hr Forsbeck, hvilka vid första påseende egde något tilldragande. Man behöfde dock ej mer än genomläsa bevillningsutskottets förslag, för att finna hvars andas barn det här var fråga om. Det är långt ifrån oss, att vi underkänna de moraliska krafter, som verkat för dryckenskapens aftagande i vårt land, och vi hoppas, det dessa krafter måtte allt fortfarande vaka och verka, men det är dock visst att lagstiftningen här uträttat det mesta och att det är denna vi hafva i första rummet att tacka derför att bränvinsfloden blifvit hämmad. Det är väl då icke skäl att öppna dammarne för denna flod, hvilken vi derefter icke skulle kunna beherrska. Vi äro riksdagen alltså tacksamma för både det fattade beslutet och den anda, som dikterat detsamma. Det skall välsignas i månget hem och af många fosterlandets vänner. Måtte dermed alla liknande planer vara tillbakavisade äfven för framtiden, åtminstone för den närmaste. v sti