. hög grad till att utestänga fremmand en-konknrrenter. Vi erinra härvidlag om der och för fremmande tunga formen att lösa sjö pass samt om att, i stället för tull, in8. förts en afgift af 1 specie pr dansk läs för inoch utgående, hvilket för de varor som tnpptaga mest skeppsrum och hvilka Island just behöfver, t. ex. stenkol, salt och 8. timmer, är icke litet hinderligt. — Frihetsoch nationalitetsprincipen måste Danmark först och främst erkänna och genomföra. — — Endast Norge kan upphjelpa Island ur dess nuvarande fattigdom och moraliska tillbakagående; dertill ega vi allena medlen i vårt läge, i våra drifsiga fiskare, sjömän och köpmän; från ?? Bergen till Island är t. ex. icke så långt som till fiskeplatserna i Finmarken, hvarifrån de bergensiske köpmännen hemta 5. Sina största exportartiklar. — — Island står nu mera öfvergifvet än någonsin; dess läge är så aflägset från Danmark och dettas regerings förmåga att afhjelpa m. I Islands behof genom att upphjelpa dess n. näringsvägar är tillika inskränkt deraf, att Islands näringskällor äro så helt-och hållet olika Danmarks, men deremot så ltullkomligt öfverensstämmande med Nor6. ges: — — Ingen lär väl vilja förneka Islands folkliga, litterära, sociala och politiska samlif med Norge genom århundraden, sedan dess folk utgått härifrån; rsoch detta är hufvudsaken för oss: detta samlif vilja vi nu försöka att tå förnyadt. 2— — Danmark har i många år endast Åpaft förlust af Island och måste utbetala -130,000 specier årligen ur statskassan till al denna aflägsna koloni. Vi hysa den tro, rlatt vi snart skulle få samma nytta af Islands rika fiskerier, som vi ha af Finmarkens, om landet först blefve vårt eget. Fär det kan löna sig för flere hundrade franska, engelska och holländska fartyg att årligen idka fiske under Island, kunde det äfven löna sig för våra. Det är dock icke våra politicis afsigt satt taga Island genom en helt enkel afsträdelsetraktat från Danmark, utan de föreslå det moderna medlet: folkomröstuing af Isländarne. Frankrike synes visa Island ett särskildt intresse, och om vi ej svinna framgång i våra planer att fästa landet vid oss, torde måhända Frankrike bli lyckligare och Island för alltid gå förloradt för Norden. H:s Maj:t konungens närvaro hos oss I bringar alltid lif i staden och verksamhet i pressen. Man sysselsätter sig fortfarande med att utfundera anledningen till konungens hitkomst denna gång, och i brist på säkra data cirkulerar här en mängd rykten, bland andra det, att tvenne af våra statsråd skulle afgå genom att söfvertaga andra embeten och deras platser besättas med andra. Jag tror icke mycket härpå; den enda embetsutnämning af någon betydelse har hittills varit öfverste Reeders till chef för ingeniörbrigaden. H:s Maj:t har egentligen denna gång hitkommit en månad för tidigt, då vi ej ha annat att erbjuda än utflygter i vårt vackra land för den, som icke kan deltaga i vårt vanliga sällskapslif. Konungen gästar endast statsrådets och hofvets medlemmar samt grossörerne Heftye och Meyer på deras landställen. Landet ligger ännu i sin gråa vårdrägt och är derför föga inbjudande. Till i dag hade konungen först beramat en fältmanöver på Ladegaardsöen, men undersökningarne visade, att marken ännu är för fuktig dertill. Istället begaf sig konungen till häst med jägarekåren kl. 7 i morse till Sandvigen på kårens vanliga Måndagsöfningsutflygt; här ger konungen en frukost för officerare och menige. I afton är det fest hos frimurarne, och det berättas, att konungen denna gång skall instifta ytterligare 2:ne grader i vår frimurareloge, i det man bittills hos oss endast kunnat avancera till 8:de graden och måst resa till Göteborg för att få 9:de och 10:de graderna. Detder är dock saker, som ligga utom min horisont. — I Lördags emottog konungen Formandskabets inbjudning till deltagande i en festmiddag på H. M:ts födelsedag den 3 Maj. I går gjorde H. M:t en aftonvisit hos hofmarskalken baron Fritz Wedel, som hade konfirmation, och medförde en elegant present af armband, broche och örringar till konfirmanten. I morgon deltager konungen i en dejeuner dansant hos statsrådet Irgens och om Onsdag i en dylik hos hoschefen general Fleischer. I morgon afton upprepas en af konstnärsföreningen arrangerad utmärkt vacker föreställning på teatern, hvilken konungen lofvat öfvervara, till förmån för en minnesvård öfver kompositören Halfdan Kjerulf. Målarne Morten Miiler, Eckersberg och Carl Hansen ha anordnat en serie lefvande bilder, i hvilka stadens vackraste damer figurera, såsom ,, Brudefärdev i Hardanger efter Tidemanns och Gudes bekanta tafla, ,,Paa Fjeldet efter ett poem af Christoffer Jansen och , Trubaduren efter ett dylikt af Welhaven. Alla dessa åtföljas af Kjerulfs djupa, stämningsfulla musik och bilda en underbar ensemble. Återstoden af aftonen utfylles af stora körer utaf Kjerulfs fyrstämmiga sånger, pianonummer med fruntimmersolis samt till slut en pompös komposition till Kjerulfs minne af Winter-Hjelm, orden af skådespelaren kand. Krohn. Storthingsvalen beramas nu efterhand öfver hela landet. Bondepartiet håller i anledning häraf stora diskuterande meetings för att, så vidt ske kan, denna gång Uutnotönra amhatomSnnan från thin Tur