Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1870, sida 1

Från Norge. (Korrespondens till II.-T.) Kristiania den 25 April 1870. Islands förvärsvande åt Norge. — Konungens vi stande i Kristiania. — Festligheter i anledning deraf. — Utvidgandet af frimurarelogen här i staden. — Festföreställning till kompositören Halfdan Kjerulfs minne. — Agitationer af bondepartiet mot embetsmännen. — Isforhållanden. — Utskeppning af jern från Wermland och af bäjerskt öl från Kristiania. — Anläggandet at ett storartadt ånghyfleri. Redan i ett par månader har af skaldepartiet här i staden, hvilket synes ha sina fleste anhängare bland ungdomen, starkt agiterats för utbredandet al iden om att på nytt fästa det gamla norska kolonilandet Island vid moderlandet. Bemödandena i denna riktning drifvas isynnerhet uti den af skalden Björnson redigerade illustrerade tidningen , Norsk Folkeblad, men ha af Morgenbladet mötts med det blodigaste gyckel. Island har under den nyaste tiden varit en ömtålig punkt mellan de köpenhamske vetenskapsmännen och de norske historici, af hvilka isynnerhet professorerne Munch och Keyser, som bekant, stodo skarpt på Norges rätt och med allt skäl påstodo, att det språk och den litteratur, som danskarne med ett gemensamt namn kalla ,isländskt, i verkligheten är gammalt norskt, som danskarne ej ha något emot att tillegna sig under benämningen , nordiskt. Detta är en gammal bekant sak, som nyligen åter framkallat bittra strider mellan norska och danska vetenskapsmän samt helt säkert varit en af orsakerna till den föga sympati, som det stora politiska Köpenhamnspartiet vunnit här i landet, i det man alltid hos oss med skäl klagar öfver, hur svårt man i Köpenhamn har för att erkänna något, som är norskt. Äfven iden om Islands afträdande till Norge har uppväckt de gamla stridigheterna, oaktadt danskarne borde inse hur kär denna tanke måste vara för hvarje norrman, som har något intresse för sitt fäderneslands gamla historia, språk och litteratur. Oaktadt allt gyckel här i landet och bekämpande af iden i de danska hufvudtidningarne, tjenar det till intet att förneka, det den vunnit en icke ringa terräng hos oss, och hvarje nummer, som utkommer af ,,Folkebladet — hvilket har 5å 6,000 abonnenter — innehåller en eller annan upptats om det gamla norska kolonilandet. Meningen synes vara, att man först vill utbreda idäen, derefter göra den kär för massan samt slutligen genom regeringen och diplomatien söka genomföra den praktiskt, sedan ett motiveradt förslag derom blifvit framlagt på nästkommande storthing. Skriftvexlingen i denna sak har redan vuxit till en hel liten litteratur, och jag vill endast anföra några af de hufvudgrunder, som , Norsk Folkeblad framställer för sin id, hvilka ändå ej synas vara så oförståndiga. Hvad som alltid fattats och fortfarande fattas det danska folket, samt följaktligen den danska regeringen, är organisationsförmåga, administrationstalang och en praktisk behandling af hvarje sak, hvilket utgör vilkoret lika mycket för sjelfstyrelse som för att kunna styra koloniländer; det finnes hos danskarne för mycket prat, för liten handling. Dessa brister i folkkarakteren ha blifvit synliga ej mindre uti den förvända administrationen i alla norska förhållanden under de många århundraden, som Norge lydde under Danmark, än under den närvarande tiden i dess förhållande till de nu förlorade halftyska besittningarne, under kriget för att bibehålla dessa, under dess riksdagsförhandlingar och ideliga ministerombyten. , Norsk Folkeblad öfverför dessa allmänna brister på Danmarks administration af Island: Denldanska affärsspekulationen har icke naturligen kunnat nå Island utanför de affärer, som den gamla