Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1870, sida 2

ö handel. vit extra roterade. uundradubbelt större an den tackjernstionde som latt till allra största delen ersättas af helt andra I för bergshandteringen, ökats och hvilka på god stro blitvit innehafvare af bergsmansjord, utan all förskyllan få värdet af sina egendomar nedsatt sjerustiondens eftergi bansson från Örebro län och Sv. ssom blifvit beviljadt mot tackjernstiondens erlägsäfven der de icke idkade tackjernstillverkning, vidskannas något förhöjda afgifter såsom ersättning af hrr C. Ifvarsson, Liss Olof Lars I berg, hvaremot utskottets ordförande grefve Posse nänaa utläningsltonden. Bland inrättningar, hvilka hos banken skulle grrhålla kassakreditir mo: 4 7, har bankoutskottet att ifven föreslagit s.k. sollbanher. ak Mot en dylik förmån för dessa bankinrättningar i! ipptradde hrr grefvarne 0. och C. G. Mörner, pra Nordström, J. Ekman, dels af skäl att staten borde gel mårika att inblanda sig i enskilda industriella öretag, dels att dessa folkbanker icke vore genom h lag tillräckligt stadsäztade för att lemna banken el lull säkerhet. Desza inkast gendrefvos af hrr att Wijkander, frib. von Schwerin, Wallenberg och bl Heijkenskiöld, hvilka påpekade att tillräcklig sä-jor kerhet förefanns, då såsom vilkor för åtnjutande J af den ifrågasatta örmånen vore föreskrifvet de resp. bankernas solidaritet samt dessutom erinrade att folkbankerna hade alldeles samma karakter vi som sparbankerna. pr Jemväl denna fråga måste afgöras genom vote1 ring, dervid kammaren med 38 röster mot 28 för-y. kastade utskottets förslag. ti I anledning häraf aterremitterades åtskilliga de punkter, deri utskottet föreslagit stadgauden för fre folkbanks erhållande af krediti På framställning af bankofallmäktigo har utna skottet före: ändring i bankoreglementet i såfri an syttning, at olika ränta kunde få bestämmasll icke allenast vid de särskilda diskontoch lånokontoren, utan äfven på särskilda räkningar hvar för sig. : IIr Wallenberg motsatte sig införandet af en sådan princip, såsom ledande till mannamån och vara en statsinstitution ovärdig. IIan yrkade derföro afslag och bibehållande oförändrad af motsvarande 5S i reglementet. Frih. Stjernblad yttrade sig i enahanda syfte, men framstälde ett särskildt förslag till lydelse af samma S. Hr Wijkander och friherre Skogman försvarade utskottets hemställan. Etter votering, och sedan omröstning om kontraproposition egt rum, godkände kammaren med 31 röster mot utskottets förslag. Minoriteteu röstade för hr Wallenbergs mening. Beträffande medels mottagande på depositionsräkning har utskottet före: att ränta ä sem högsta insättningsbelopp måtte af fullmäktige: bestämmas. Detta sörslag föranledde till en ganska liflig debatt mellan frih. Skogman och hr Wallenberg, af hvilka den förre ur synpunkten afj riksbankens intresse försvarade utskottets förslag, i som deremot på det högsta ogillades af den sednare. Efter att grefve C. G. Mörner och hr J. Ekman äfven utbytt några ord i frågan med hvarndra, voterades och segrade då utskottets förslag Mm 1 56 röster mot 7. Minoritetens afgätvos för afslag. Ötrigt hvad utskottet rörande bankoreglementet föreslagit godkändes, bland annat om rättighet för fullmäktige att på pensionsstat förflytta en tjensteman, som af sjukdom är ur stånd att tjenstgöra, samt att, efter omständigheterna, antingen tillägga honom hela lönen som pension, ehvad han är pensionsmessig eller ej, eller ock tilldela honom tre fjerdedelar deraf. Kammaren afslutade icke föredragningen af detta betänkande förrän efter kl. 1 på natten. ld! g. ti 01 0 In de I 00 a fä Tackjernstiondens uphbörande. Den af åtskilliga motionärer å bane bragta frägan om upphörande af tackjernstionde m. m., h gass, som då emellertid afslogs, var i Andra kammaren föremål för en vidlyftig öfverläggning, sum upptog hela sammanträdet. Statsutskottet bar i asscende härå föreslagit följande: 1:0) att skyldigheten inom privilegierad bergas lagsort till utgörande af tackjernstionde äfvensom 1. af skattejern och hyttegälsjern, der någondera af ) dessa tvänne sednara afgiftsposter blifvit åsatt ;Y och ännu qvarstär, må för framtiden upphöra m emot det att de förmåner, som dylik ort af kronan h haft sig i egenskap af jernbergslag förunnade, in-. dragas; 2:0) att i följd häraf och med hufvudsaklig tillämpning af hvad kammaroch kommerskullegierna rörande grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemstält, hvarje lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap att tillhöra tackjernsbergslag åtnjuter någon: frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, må, på ofvan angifna vilkor, och i de fall, som vederbör, åsättas de skyldigheter härutinnan, som, efter vederbörandes hörande, finnas med författningarne öfverensstämma; 3:0) att Nyeds bergslag i Vermlands län samt den del af Skiunskattebergs bergslag i Vestmanlands län, som består af Gunnilbo och Heds sock-. var, icke vidare må utgöra bergslag, men att lik väl någon föränd:ing i dessa orters rotering elle; fr beskattning derför icke må ega rum; a 4:0) att de nya rättsförhållanden, som af den nu ifrågastälda förändringen kunna varda en följd, må komma att inträda från och med början af är 1872. Mot detta förslag, hvilket är hufvudsakligen detsamma som det af K. M:t vid förra riksdagen aflåtna, uppträdde först hr Ehrenborg med ett längre anförande, som dock hufvudsakligen rörde sig omkring upphäfvande af den frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, som nu tillkommer lägenheter inom tackjernsbergslag. Talarens hufvudskäl mot ett sådant upphäfvande vore dels, att derigenom skulle tillskyndas dem en tunga, mångnu erlägges, dels att nyssnämnde frihet, der den förefinnes, tillkommit alldeles oberoende af tackjerntionden, dels slutligen att då numera endast undantagsvis jernhandtering och bergsmanshemman voro förenade i en hand, skulle den ettergift, hvilken beviljades tackjernsproducenterna, komma personer, nämligen af de icke tackjernsproducerande hemmansegarne, och dessa sednare, hvilkas antal årligen och särdeles efter utfärdande af förordningen den 20 Sept. 1859 om utsträckt frihet med öfverhufvud ända till 25 proc. På grund af dessa med flera skäl yrkade talaren bifall till en af hr Hammarbjelin atgifven reservation om tacknde utan alla vilkor. I detta yrkande instämde hrr Grill, J. Bergström, Ahlgren, Hedengren, Nordenskiöld, Dufva, J. JoNilsson från usterslöf. Statsrådet Ehrenheim sökte visa, att den bergsmansjorden tillkommande frihet från ordinarie ränta och rotering verkligen vore ett privilegium, gande, samt att innehafvare at dylik jord borde, för det de kommit i oberoende af nämnde tillverkning och erhållit frihet i afseende på sin kolligen endast Utskottets förslag försvarades Å 0 och Sjöönskade att något lindrigare vilkor måtte fastställas. Hr Stenbäck förordade utskottets förslag i första punkten med tillägg af orden: ,,med den lindring i tillämpningen, som regeringen kan finna böra iakttagas. Frih. Gripenstedt önskade bifall till hr Heijkenskölds reservation om tackjernstiondens upphörande. dock så att, med undantag af Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar inom Skinnskattebergs bergslag, öfriga privilegierade bergslagsorter, der sådant icke redan eger rum, varda åsatta ordinarie rotering till det rotetal, hvartill de blif