Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1870, sida 2

RIKSDAGEN. Måndagens sammanträden. Begge kamrarne sammanträdde i Mändags afton. Dervid förekom i Första kammaren bankoutskottets memorial med förslag till förändringar i bankoreglementet. Rörande utskottets förslag att gifva bankofullmäktige bemyndigande att inköpa utländska verlar, betalbara efter fyra månader (i st. för nu tre), uppstod en längre diskussion, derunder hr Wallenberg sökte visa det vara nödvändigt för bankens säkerhet att icke köpa vexlar, betalbara på längre tid än 3 månader, så länge de utländska vexlarne voro att anse såsom en del af bankens metalliska valuta. För erhållande af föreskrift i sagde syftning äfvensom en ändring i ordalagen af den utaf utskottet föreslagna 8 i a net, yrkade talaren återremiss å punksen. FTrih. Stjernblad hade samma yrkande, förnämligast för att erhålla föreskrift derom att äfven invisningar, betalbara efter 3 månader, skulle såsom metallisk valuta anses. — Hrr frih. Skogman, J. J. Ekman, Selander m. fl. påpekade den fördel det vore för banken att kunna utsträcka sina utländska vexelköp äfven till fyra månaders vexlar, hvaremot de icke sågo någon fara för bankens säkerhet i en dylik utsträckning. Emellertid återremitterades punkten. Den af utskottet föreslagna ändring af 8 30, rörande utvexling i landsorten af småsedlar, godkändes med en af grefve A. Mörner föroslagen redaktionsförändring, dock först efter votering med 63 röster mot 20, de sednare afgifna för bibehållande af Sis nuvarande lydelse. Genom detta beslut kommer nämnde i bankoreglementet att lyda: ,För invexling i landsorten af förslitna sedlar å 5 rdr och derunder emot sedlar eller silsvermynt ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder. I afseende på manufakturdiskontens kreditiv i riksbanken har hr Rydqvist föreslagit, att detsamma måvte höjas till det belopp, hvartill det före eistförflutne riksdag utgått, eller till 2,000,000 rdr, men deremot hr Wijk, att kreditivet måtte nedsättas till 500,000 rdr. På anförda skäl har bankoutskottet tillstyrkt hr Wijks motion och bemstäldt, att det at honom föreslagna kreditivbelopp skulle bestämmas för år 1871. Mot denna nedsättning och med yrkande af kreditivets bibehållande vid nu bestämda summa, eller 1,750,000 rdr, uppträdde hrr frih. A. C. Raab, grefve Manderström, Reutersvärd och grefve C. G. Mörner, hvilka samtliga lifligt framhöllo vigten att söka understödja vår industri samt den vidsträckta och gagneliga verksamhet, manufakturdiskonten i detta afseende utvecklat. För nedsättningen talade hrr Wallenberg, J Ekman, frib. J. Schwerin och Wijkander, hvilka anförde dels att tiden, med afseende på den nu rådande gynnsamma penningeställningen, vore särdeles lämplig till den ifrågasatta ötverflyttningen till riksbanken af en del utaf manufakturdiskontens kreditiv, dels att man ej borde fastlåsa bankens fonder och genom att sålunda sätta banken i en tvungen ställning hindra den från att draga så stor fördel som möjligt af dess stora grundfond. Vid votering mellan de olika åsigterna segrade den, att beloppet skulle nedsättas, med 44 röster mot 35. Vidare bar bankoutskottet, i anledning af väckta motioner om ; ökande af allmänna diskontsonden, föreslagit att bankens fond för utlåning med omsättningsrätt måtte höjas från 9,600,000 rdr till 10 millioner rdr, deraf skulle tillhandahållas åt diskontkontoret i Stockholm. -. 5,900,000 rdr, lånekontoret i Göteborg . . -. 2,600,000 ,, lånekontoret i Malmö . . . 1.330,000, lånckontoret i Visby . . . . -170,000 Mot denna diskontfondens höjande med 400,000 rdr yttrade sig hrr J. Ekman, Peyron, frih. v. Schwerin, Wijkander och G. Posse hufvudsakligen derföre att, om en sådan åtgärd blefve vidtagen, densamma utan tvifvel framdeles skulle åberopas till stöd för fortgående på samma bana, som de