Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1870, sida 2

ära statens jernvägsstationer Nässjö och Säfsjs, tvensom komunalstyrelsen i Habo, inom Skaraoorgs län, tillämnar en krog invid stationen af auma namn. Grunden till dessa åtgärder uppsifves vara att nedtrycka de i nämnda församlinsar varande lönnkrogars rörelse — likasom annat nedel dertill ej skulle finnas — och derigenom, amt förmedelst en af vederbörande kontrollerad crog förminska graden af superiet. Huru god afen hos de resp. komunalstyrelserna med detta etag än må vara, och man har icke rätt att tänka en annan grund än den uppgifna, huru ;ära en sådan än ligger till hands, med ondt boas aldrig ett annat ondt och ingenting kan vara ssare än att dessa krogar komma att bära olycksbringande följder såväl för församlingarne, som i nnerhet, med afscende på traflken? jernvägarne r de resande. Redan nu ser man huru skadligt estaurationerna verka genom ölförsäljning. Man änke sig då huru det skall bli, när bränvinsutänkning i stationernas närhet idkas; redan nu innes en mängd löst folk som skocka sig der, men huru skall det väl komma att se ut, när den nya åtelen blir en effentlig krog? Här kommer i nning superiet, om någonsin att florera med alla sina ohyggliga följder och vi påpeka icke allenast obehaget och bedröfvelsen för alla auständiga resande, utan synnerligen den fara för reseffekter, if och lemmar, som häri ligger för dem, som skola rån stationerna fortsätta sin väg med skjuts, samt ga mindre för dem, som i kuperna äro innestängda tillsammans med de från dessa krogar bueljförsedda och derstädes välbeskänkta personerna. De svarta linierna på jernvägskartan skola icke mera blott beteckna den svenska jernbanan utan ock den svenska dryckenskapens svarta flod; och tt klart komma våra banor att lägga i dagen för utländningen nationens förnedring, såvida bränvins-utskänkningsställena obehindradt få vid dem upprättas. — Malmö, Ilritbetssockerfabriken vid Arlöf, i närheten af Malmö, lofvar att blifva en storartad anläggning. ,Snäll-Posten skrifver der Byggnadsarbetet, som på ackord upplåtits åt b. ästaren C. Mortensen, är redan långt frams det, i det att första våningens murar till de lyftiga byggnaderna äro uppförda och andra v ningens påbörjade. Till den väldiga ängskorstenen, som kommer att resa sig 130 fot högt, grunden i dessa dagar läggas, hvilket, då bottnem icke är af bästa beskaffenhet, fordrar ett mycket omsorgsfullt arbete. Som sabrikssalarne blifva ganska breda, utan mellanväggar, komma bjelklagen att uppbäras af pelare, och till baser för dessa gjutas en mängd stora betonblock. Platsen omkring byggnaderna är för närvarande uppfylld af materialier i massor: gråsten, mursten, hvaraf omkring en million st. komma att användas, timmer af alla dimensioner m. m. Arbetsstyrkan, redan nu betydlig, blir snart ytterligare ökad. Framåt sommaren väntas de i Tyskland beställda maskinerna, som skola uppsättas under ledning af ivilingeniören M. M. Möller, hvilken under flerårigt vistande vid tyska hvitbetssockerbruk inhemtat noggrann kännedom af hela fabrikationen och de dervid använda nyare metoder, som äfven här komma att tillämpas, t ex. betsaftens framställande genom urlakning af de i skifvor skurna betorna, i st. f. genom dessas rifning och betmosets pressning. — Å den af bolaget inköpta Arlöfgården skall betodling bedrifvas i stor skala, och 50 tunnland blifva dertill i år använda, hvarjemte stora partier betor förväntas äfven från andra landtbruk i trakten. Man antager, att inom få år skall betodlingen der blifva så uppdrifven, att fabrikens hela behof af betor sålunda blir fyldt. — Sedan frågan om anläggande af en särskild jernbanstation vid fabriken numera genom riksdagens beslut förfallit, inskränker man sig till att utmed fabrikens gårdstomt lägga utvexlingsspår, med sidospår intill och ini magasinerna, och 0 förarbetena härtill redan påbegynta. På detta ätt kommer man att med mindre kostnad vinna alla fördelarne af en underlättad transport. Sölvesborg. Igendomshandel. Grosshandlaren C. A. Westin har nyligen försålt sin i Gammalstorps socken belägna egendom Ryedal till hr Åbr. Frögren från Stockholm. — Kalmar, Teater. Lundgrenska teatersällskapet anlände i Fredags till Kalmar för att qvarstanna en kortare tid. Upphördt konsulat. Konsul P. E. Kreuger har på begäran erhållit afsked från sin besattning såsom nederländsk v. konsul i Kalmar; och kommer nämnde befattning ej vidare att besättas. — Hedemora. Böter. IIäradshöfding Brooms härstädes har af Svea hofrätt dömts till 25 rdrs böter samt att ersätta parternas lösen för rättegångshandlingarne för det han utfärdat fastebref åt två olika köpare å en och samma egendom. tale. Tullafgifter i Finland. Enligt Norrbottens Kuriren har i Finland nyligen en förordning utkommit, hvilken stadgar att tullafgifter i Finland hädanefter äfven kunna betalas med sremmande lands mynt. En norsk tidning, som äfven omtalar detta, tillägger att en norsk speciedaler tages i Finlands tulluppbörd för 5 mark och 60 penni. — Landskrona. Trafiken å Landskrona och Helsingborgs jernvägar har under sistl. Mars månad inbringat 29,341 rdr emot 18,519 rdr under samma månad sistl. år. Vansinne. Direktören vid straffoch arbetsfängelset i Landskrona, förre bevakningsbefälhafvaren å Långholmen, kapten L. M. Höckert bar nyligen afförts till Stockholms hospital för sinnessjuka (Konradsberg). Ilans tillstånd lärer betraktas såsom nästan hopplöst. Vansinnet utbröt först å en större bjudning, som-hr II. gjorde för sina vänner i Landskrona, berättar ,Öresunds-Posten. Brist på företagsamhet. I en skånsk tidning läses: I Landskrona -— och måhända i flera af de skånska städerna — drifves en ganska egen industri. Nästan hvarje dag afgå till Köpenhamn hundratals tunnor hvete och hvarje dag hitkomma nästan lika måuga tunnor hvetemjöl, liksom icke våra qvarnar skulle vara lika bra som de danska. Flera gånger i veckan sänder man härifrån svin i flockvis till Köpenhamn och nästan hvarje dag importeras hit rökadt fläsk. Hvad kan nu vara anledningen till denna besynnerliga misshushällning, för att icke säga liknöjdhot? Icke kan väl Skåne ändigt, att det icke sjelft kan mala sin säd och röka sitt fläsk; ej heller lär det väl vara så rikt, att det har råd låta utländningen göra det? Nej. Ehuru i och för sig kanske varande en bagatell, hafva vi likväl velat påpeka detta förhållande och uppmana med detsamma företagsamheten att gö a ett försök att för fram