Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1870, sida 2

Article Image
let borde gå från Krementschug till Perekop. Men ett ännu större intresse har den del af arbetet, som rör Rysslands politiska förhållanden. Det heter der: .Hvem inser ej, att, i fall en allmän koalition hotade Ryssland, skulle den hufvudsak komma från Polen och Litbauen? Ni farliga äro de kank a i de baltiska provinserna, der fienden blott behöfver vinna en ögonblicklig framgång för att så hela befolkningen på sin sida. I nästa krig, som mållända snart kan komma till utbrott, skall det icke handla om lösningen af någon politisk fråga, utan on framtid. Det första kanonskottet — häll det än må komma — skall ic till en strid af lok ydelse, utan till ett på hvars utgång Östra Europas öde beror. n det definitiva afgörandet I ske på våra Ä gränsor, i våra polska provinser. För den nödvändigheten inträda, antingen eller att draga våra gränsor långt tillb vår historiska mission en annan riktning och iuskränka våra nationella anspråk. RUMÄNIEN. Som vi förut meddelat, är tillståndet i detta land ganska betänkligt. I Crajowa ha 428 köpmän anslutit sig till den petition, som 964 köpmän i Bukharest inlemnat till furst Karl, och för hvars innehåll vi förut redogjort. I den sedaaste adres sen uppmanas fursten att söretaga en resa provinserna för att ölvertyga sig om, buru landet gått tillbaka på sednare tider. I en skrifvelse från Bakharest af den 6 dennes meddelas: Redaktörerna för en i Plojescht utkommande tidning ,,Democratia — Candlano och Paudraw — hade icke endast hånat furst Karl j skamligaste sätt, utan äfven rent at predikat uppror. Ordföranden i domstolen derstädes, Filo, hade at denna anledning uttärdat bäktningsorder; men ju: itieministern hade suspenderat dessa order i 24 timmar för att icke framkalla oroligheter. Då pretekten efter denna tids förlopp skulle utföra ordern, ställde Iilo sig på orostittarnes sida, trikände Candiano i lagens nämn, omiamnade och kysste honom offentligen samt gick arm i arm med honom genom staden i spetsen för en skriande folkNästan I en sednare skrifvelse från Bisharest berättas: I PIojescht har man omsider lyckligen häkta Caudiano, dock mera genom list än med våld Chefen för nationalgardet lät kalla tillsammans det kompani, i hvilket Candiano tjenade. Sedan lä cheten kalla honom till sitt ka och sedan de på gården samlade kompaniet blifvit hemsändt blef Caudiano sf dorobanzer häktad och i en vagn förd till statshaktet. Genom denna pro: har man undvikit uppseende och sannolikt blodsutgjutelse, men allmänna aklagaren i Plojesch har förklarat häktningen vara olaglig och derför tagit afsked.

23 april 1870, sida 2

Thumbnail