Göteborg den 22 April. Det var vid 1868 års riksdag den nya representationen tog frågan om vårt undervisningsväsen allvarsamt om hand. Här framträdde första gången sträfvandet att sätta folkundervisningen i ett organiskt samband med elementarskolan och här förekom vidare en plan att ordna den sednare uppå ett på en gång mera rationellt och praktiskt sätt än för närvarande. Det tillfälliga utskott, som Andra kammaren tillsatte för behandlingen af dessa frågor, utförde tillika några statistiska tabeller öfver antalet lärjungar vid de olika elementarläroverken, inom de skiljda klasserna, samt ötver de med dessa läroverk förenade kostnader. Utskottets betänkande, som blef af andra kammaren i alla väsentliga stycken antaget, var således ett förarbete för skolreformen, som icke torde hatva varit utan allt gagn, om också för tillfället endast det praktiska resultatet vanns, att den första klassen af elementarläroverken blef, till följd af riksdagens beslut, kort derefter indragen. Vid innevarande riksdag har den bekante skolmannen, lektor A. Rundbäck, appträdt med en motion till reorganisation af nämnda läroverk, hvilken i många delar ansluter sig till 1868 års tillfälliga utskotts betänkande, åt hvars, sakrika utredning af ämnet hr Rundbäck gifvit sitt erkännande). Denna motion har nu varit behandlad af ett nytt tillfälligt utskott, vilket adopterat motionärens förslag uti stt betänkande, hvars resultater, eller s. k. ,klämmar, vi meddela under rubriken ,riksdagen i dagens nummer. Här torde böra först erinras om de hufvudpunkter, som utgingo ur 1868 års tillälliga utskotts betänkande. )) Detta erkännande torde väga fullt ut så myccet som Stockholmspostens omdöme, att utskottets betänkande utgjorde en ,,olla potrida, som icke någon i smaken, ett omdöme, som blott beättnar att öfversitteriet icke alltid är förenadt ned sakkunskap och en sund unnfattning