Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1870, sida 3

3 en sak, som han satt sig i sinnet... bonden, som tjenar trollkonan för sven, hade vi qvarhållit i drotsens gård, och så sade min herre, att qvinnan skulle på stället koka älskogsdrycken, eller och gälde det hennes lif. ..men hon svarade intet, och så tog min herre till den enda utväg, som stod honom till buds, men hon gjorde sig stel och styf som stock och sten, och sjelfva lågorna skydde att vidröra henne. Nils Bosson lät svennen tala mera, än som han skulle hafva gjort, om icke nämnandet af herr Kristers namn och den främmande riddarens vistande der gifvit hans tankar blixtsnbbt en ny riktning. Här var han utan tvifvel på spår någon fin tråd i den gamle herrns hemliga och mot marsken fiendtliga planer, och han beslöt att begagna tillfället för att söka få den fram i dagen. — Hur länge har din herre varit i Sverige? — sporde han. — Han kom med ett Lybeckerfartyg nu till Julen till Köpenhamn — svarade svennen — och derifrån drog ban i julveckan öfver till Malmö och så allt vidare upp i landet, tills han kom till Nyköping. Men då hade drotsen redan begifvit sig på väg hit, och här på Räfvelstad träffade ock min herre honom för några dagar sedan... — Och hans låga uppflammade genast vid första åsynen af jungfru Iliana? — sporde Nils Bosson misstroget. — Genast! — försäkrade svennen — dock har ban sett henne förut hos hennes fränder i Danmark, serdeles hos herr Olof Axelsson, hennes farbroder, och han hade nu helsningar med sig från honom till stolts jungfrun, som redan förliden höst kom till fru Margareta att blifva någon tid när henne. — Så rider då icke din herre första gången i de nordiska rikena?