Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1870, sida 2

att icke under striden lemna den post, som jag af fri vilja och under full kännedom om förhållandena mottagit. I mötet före lagstiftande församlingens ajournering gaf venstern ännu en gång, som vi meddelat, genom Jules Favre tillkänna sin bitterhet mot Ollivier. ,Journal des debats vill visserligen ej helt och hållet fritaga Ollivier från fel, men framhåller, huru han blifvit beredd svårigheter, icke endast af ,,de osörsonligak, som hylla den personliga regeringen, utan äfven af ,de parlamentariska oförsonliga. ,Journal des debats finner äfven det vara i hög grad orättvist att tillvita Olivier, det han ,,komprometterat allt och åstadkommit intet, som Jules Favre uttryckte sig. Denna öfverdrift finner sin vederläggning i sjelfva det senatsconsultum, som nu föreligger till behandling; i den presslagstiftning, som står på lagstiftande församlingens dagordning, m. m. Visserligen gjorde sig justitieministern saker till en annan öfverdrift, då han påstår, att Frankrike på tre månader gjort ett framåtskridande, för hvilket England behöft ett århundrade; ty destovärre är det icke nog med att bringa framåtskridandet in i lagar och senatsbeslut, samt att låta bekräfta dessa genom folkomröstningar, utan man måste äfven befästa detsamma i folkets seder och bruk, och dertill betyda icke tre månader rätt mycket. Ett bibang till förslaget till den nya konstitutionen meddelar inom hvilka kategorier kejsaren eger att utse senatorer, nemligen: presidenter och vice presidenter i lagstiftande församlingen, efter 2:ne val; presidenterna i generalråden, då de tre gånger varit valda till presidenter; medlemmar af generalråden efter 10 års tjenstetid; mairerna i kommuner med 30,000 innevånare eller deröfver, sedan de åtminstone två gånger varit valda till medlemmar af kommunalrådet och efter 5 års tjenstetid som mairer; presidenterna och vice presidenterna i de högre råden för agrikultur och handel; presidenterna i handelskamrarne och domstolarne i städer med 30,000 innevånare och deröfver, sedan de dertill varit valda fyra gånger; titulärmedlemmarne af Yinstitut; ministrarne, presidenterna i statsrådssektionerna efter 3 års presidentskap och statsråden efter 6 års ordinarie tjenst; divisionsgeneralerna och vice amiralerna, efter det de i två år innehaft denna rang; gesandterna efter två års, och fullmäktige ministrar efter 6 års tjenst; prefekterna efter 10 års, och guvernörerna i de större kolonierna efter 5 års tjenst; presidenterna i kassationsdomstolarne, generalprokuratorerna vid dessa domstolar, råden i och generaladvokaterne vid kassationsdomstolarne efter 6 års tjenst; förste presidenterna i de kejserliga domstolarne och generalprokutorerna vid desamma efter 6 års tjenst; erkebiskoparne och biskoparne; presidenterna i styrelserna för vägar, bryggor och bergverk efter 4 års tjenst; generalinspektörerna för den högre undervisningen efter 6 års samt generaldirektörerna i räkenskapsverken efter 10 års tjenst. Arbetsinställningen i Creuzot kan anses som slutad. Deremot låta berättelserna från Fourchambault och Torteron betänkliga. Orostiftarne hade natten emellan den 12 och 13 dennes afskurit telegraftrådarne och hotade äfven jernbanan, men trupper förhindrade der ofoget. Den 13 förekommo på torgen oroligheter. Arbetarnes qvinnor hotade under förevändningen, att varorna voro för dyra; stormiga uppträden förekommo, och trupperna måste inskrida. Ankomsten af tre bataljoner infanteri och två sqvadroner kavalleri gjorde slut på oväsendet. Om aftonen försökte upprorsmakarne att anställa oreda framför verkstäderna. Några salvor af kavalleriet återställde ordningen. C:a 100 personer blefvo häktade. Storartade militäråtgärder äro vidtagna och myndigheterna ha befallning att genast med våld förhindra alla folkskockningar. Men äfven på andra håll förekomma arbetsinställningar. I arrondissementet Tour-duPin (Isere-departementet) ha c:a 7,000 väfvare upphört att arbeta, fordrande förhöjning i dagspenningen; likaså i Faverges (Savoyen). Krukmakarrearbetarne i Gisors, Feysin, Port dAloi och Demi Lune (Eure-departementet) skulle den 14 dennes inställa sina arbeten, om fabriksegarpe icke beviljade de framställda anspråen. Den franska afdelningen af den internationella arbetareföreningen bar riktat följande adress till de franska arbetarne: Medborgare! Den folkomröstning, som föreslagits det franska folket af kejsardömet, är endast en snara. Vi kunna hvarken rösta för ,,empire parlamentaire, eller för ,, empire autoritaire. Vi skola alla rösta för republiken, i det vi lägga hvita röstsedlar i urnorna. Ingen må hålla sig undan! Hvita röstsedlar!f ENGLAND. Förslaget till irländsk agrarlag har funnit ett slags medhåll på ett håll, der det visst icke var väntadt. Presidenten för de amerikanska fenierna, John Savage, har nämligen i en officiel skrifvelse till det feniska förbundet yttrat sig rätt fördelaktigt om nämnde agralag, och det heter bland annat derom: ,,Det förslag, som