Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1870, sida 2

samheten blir rätt förstådd, så att icke hushällning för ögonblicket blir misshusbållning på längden. Man kan vid en grunddikning af sin jord inbespara kostnaden genom att göra dikeua af mindre djup och använda sämre materialor; men då dikena ej göra tillräcklig verkan och omläggning måste ske, blir besparingen ganska dyrköpt. Vi tro att man i flera fall gjort den erfarenheten vid våra jernvägar, både i fråga om stationsbyggnader och materiel, måhända ock med en och annan brobyggnad, att hvad man vid anläggningen inbesparat vållat efteråt stora kostnader, då trafiken kräft större dimensioner än som från början ansågos behöfliga. — Unglands sednaste budget är egnad att väcka stort uppseende och det varmaste bifall i hela den öfriga verlden. Under det alla andra regeringar laborera under svårigheten att få staternas inkomster och utgifter att gå ihop, och under det deras finansministrar måste öfva sin skarpsinnighet på att utfinna nya , beskattningsföremål, har Englands regering kunnat förvåna verlden med en statsbudget, som visar öfverskott af flera millioner Å sterl. och har, till följd deraf, kunnat föreslå parlamentet nedsättning i skatterna, både de direkta, inkomstskatten, och indirekta, tullafgifterna. Bland de sednare intager nedsättningen i tullafgisten å socker ett framstående rum. Denna afgift är hädanefter icke högre än omkring 3 öre pr sv. i medeltal (räsocker och raffinad), under det medelsiffran i Sverige är 12 öre (14 öre pr (. raffinad och 10 öre pr d. råsocker). Alltså måste man i Sverige betala mer än tre gånger högre konsumtionsskatt å socker än i Eugland. IIlvad en sådan afgift verkar på konsumtionen kan man bedöma af några statistiska data, som anföras i en engelsk tidning. För åtta år sedan, eller 1862, utgjorde konsumtionen af socker i Storbrittanien 9,379,818 ewt (2 1,125 millioner sv. (.) eller 36 (å. pr hufvud af befolkningen. Nettoinkomsten af tullen å socker var då 6,215,346 E; tullafgiften var 13 sh. 3 d. pr ewt (c:a 10 öre pr sv. 6..) År 1869 hade konsumtionen växt till 11,739,094 ewt, eller 43 d,. pr hufvud af befolkningen. Netto-inkomsten hade nu nedgått till 5.388,652 e, sedan tullafgiften i medeltal blifvit nedsatt till 9 sb. 2 d. pr ewt (nära 7 öre pr sv. 6..) Det är denna sista afgift, som nu blifvit nedsatt till hälften, eller till 3!, öre pr sv. d. I Sverige — det mycket omskrikna ,,80ckerätande Sverige — uppgår, såsom bekant, sockerkonsumtionen ej till mera än 10 å 11 (. pr hufvud af befolkningen. Det erfordras således en stark utveckling af vårt välstånd, innan vi uppnå den engelska konsumtionen af 40 å 50 pr individ. En nedsättning i tullafgifterna skulle dock tidigare leda oss derhän.