Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1870, sida 2

On-C Så lav JÄUSOI ac Åd)L11H111 01— örande i både skoloch kyrkoråd. Saken är nu en obetydlighet i och för sig, men principen är af vigt, nemligen nuruvida prestmötet kan lagligen tillförbinda stiftets innevånare en slik tunga, utan att dessa ega någon utväg att bestrida eller bifalla beskattningen. I sammanhang härmed anför insändaren, nurusom vid bestämmandet af, Änkemedel adjunkter och komministrar påläggas ända ill procent af deras löner, under det de väl aflönade prostarne stanna vid 110 eller Y., proc. för egen räkning. Ins:n yttrar till sist: ,Hvarföre kunna vi icke få ett stiftsmöte, der valda ombud af lekmän infunne sig till lika antal med presterna, en lekman och en prest från hvarje pastorat? Ju längre vi dröja med en sådan anordning, desto mer komma lekmännen att draga sig ifrån kyrkan och blitva fiendtligt stämda mot henne, då deremot, om man snart anmodade dem att komma och emottaga deras så länge och onaturligt dem undanhållna plats, kyrkan skulle helt visst bland dem erhålla sina varmaste försvarare. Med anledning af dessa insändarens förfrågningar hafva vi tagit kännedom om det prestmötets beslut, hvarom här är fråga, och finna då i Handlingar rörande prestmötet i Göteborg den 26, 27 och 28 September 1865, pag. 41, en redogörelse rörande konsistorii expeditionskassa, hvaraf framgår, att denna kassa visat en årlig brist af omkring 650 rdr (inkomster 550 rdr, utgifter cirka 1,200 rdr), då utgifterna under sednaste åren betydligt ökats till följd af de tillväxande expeditionerna för elementarläroverkens, pedagogiernas och solkskolornas räkning, utan att skolkassorna på något sätt bidragit till syllande af expeditionskassans behof. Så bestredos ur denna kassa t. ex. annonskostnaderna för kungörelser om lediga tjenster, hvilka dock väl borde drabba skolkassorna. De domkapitlets cirkulär, hvarom insändaren talat, innehålla kungörelser rörande ej blott kyrkan, utan ock skolan, den sednare måhända i högre grad än den förra, kungörelser, hvilka en skolstyrelse måste känna. Ilela årsafgisten för dessa cirkulär uppgår blott till 1 rdr rmt. På grund häraf biföll nämnda prestmöte det derom väckta förslag, att från och med 1866 och tillsvidare, samt med upphäfvande af ännu gällande allmänna personella uttaxeringsgrund, borde årligen eräggas: Af hvarje läroverkskassa vid högre clementarläroverket .. lägre d:o rr pedagogieer. Af hvarje församling för dess solkskoleväsees. 1:— Äf hvarje kyrkokassa för domkapitlets cirkusar .. 1— Af hvarje prestman och ord. eller e. 0. lärare vid elementarläroverken eller pedagogieraa ... . 1: — kommande derefter den förut öfliga prenumerationen å nämnde cirkulär att upphöra. Då på detta kyrkomötets beslut begärdes K. M:ts stadfästelse, förklarade K. M:t, i bref af den 29 Oktober 1867, sig anse, vatt afgister af ifrågavarande beskaffenhet ej böra utgå från läroverkets kassor, och fann K. Maj:t ,,prestmötets beslut i öfrigt icke i ärendets nuvarande skick utgöra föremål för sin nåd. pröfning. Beslutet rörande cirkulärerna har således icke blifvit af K. M:t gilladt, men ej heller afslaget, hvadan det qvarstår med den kraft, som ett af prestmötet allena i ett sådant hänseende fattadt beslut kan ega. Undersöker man nu prestmötets befogenhet att föreskrifva församlingarne något åliggande i denna del, så blir det lätt att inse, det ett sådant beslut icke kan ega annan kraft än den af en frivillig öfverenskommelse mellan dem, som i beslutet deltaga, äfvensom att församlingarnes åtagande, då de rätta sig efter ett sådant prestmötes beslut, är fullkomligt frivilligt. Kyrkolagens föreskrifter rörande prestmöte gifva åt dessa möten en uteslutande andlig karakter. De borde ursprungligen sammankallas af biskopen för hållande af disputationer rörande andliga frågor, formulerade i uppsatta theser, börande hvarje dag begynna med gudstjenst och predikan.) Detta under två dagar; på den tredje dagen ,företages en noga och flitig ransakning om församlingarnes tillstånd i hela stiftet, då ock hvarje prost skall skriftligen inlägga hvad som det året i hans prosteri är förelupet, huru catechesmi-förhör är drifvit och hvad annat af värde gjordt är. Dessa prosternas acter skola sammanbindas i en viss bok, för hvart prosteri, och i domcapitlet förvaras. Åro några mål öfriga, dem de ej hafva dristat sig att af. göra och utreda, då skola de samme vid prestmötet för consistorio och presterskapet ordentligen framställas, skärskådas och afgöras. — Till sist ställer biskopen en allvarsam och gudlig förmaning till presterskapet. I denna ursprungliga ordning för prestmötet har sedermera er förändring skett genom ett K. M:ts stadgande af den 7 Mars 1855, hvarigenom mötenas ärliga hållande blifvit förändradt till ,, minst hvart sjette år; så skola ock de ofvannämnda embetsberättelserna omfatta den från sednaste prestmöte förflutna tid, m. m. Odaktadt således ekonomiska och verldsliga rågor i allmänhet äro främmande för prestmötesinstitutionen, ligger det dock i sakens natur att när sådana föreligga, som röra sett stifts presterskap samfäldt, skola de Tkomma till behandling vid tillfällen, då ett in bi k d el