Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1870, sida 2

ningsrätt till dem. Efter slutad öfverläggning afslog Första kammaren den kgl. propositionen med 55 röster mot 33 och ogillade derjemte ett af grefve C. G. Mörner framstält förslag att hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t anbefalla dels uppläsandet från vederbörande predikstolar minst hvart annat år af sådana förteckningar öfver icke till skatte lösta hemman och lägenheter, som omförmälas i kgl. kungörelsen d. 15 Dec. 1848, och dels dessa förteckningars anslående vid vederbörande tingsställen. . I Andra kawmaren redogjorde chefen för finansdepartementet, statsrådet frih. a Ugglas för de skäl, som förmått Kongl. Maj:t till framläggande af ifrågavarande proposition: Ingen förlust skulle, enligt hvad hr stats) t bland annat yttrade, genom den föreslagna f dringen tillskyndas statsverket, då årliga afgälden från kronohemmanen ej vore större än från skatthemmanen, och beloppet af den årliga skatteköpeskillingen vore allt för obetydligt att böra tagas i betraktande. Staten skulle snarare tillskyndas en fördel, enär densamma komme i åtnjutande af stämpelpappersafgiften för bouppteckningar efter innehafvare af ifrågavarande lägenheter, som hittills ej kunnat såsom befintlig tillgång i bouppteckningarne upptagas. Den ifrågasatta omförningen skulle undahrödja den förveckling, oreda och osammanhang i våra kamerala förhållanden, som alstras deraf, att kronolägenheterna bestå af hemman utaf särskilda naturer, för hvilka olika bestämmelser äro gällande i afseende på äborätten, arfsförhållandena m m. Derigenom skulle ock undanrödjas den osäkerhet, som för närvarande förefinnes i afseende derpå, huruvida ett hemman är krono eller skatte. Utskottet hade medgifvit riktigheten af alla de . Kongl. Maj:t anfört för den föreslagna åtgärden och till stöd för sin atstyrkande hemställan endast anfört, att under tidernas lopp skulle förändringar sannolikt af sig sjelf komma att försiggå. Det vore dock intet skäl för att uppskjuta en åtgärd, hvars nytta man i allmänhet erkänt. På grund häraf hemstälde hr statsrådet att kammaren måtte bifalla Kongl. Maj:ts proposition. Denna proposition förordades äfven af hrr Ia ström, Nils Larsson i Tullus, frih. Alströmer, berg, 6. Ifvarsson och Kallstenius. Dessa framhöllo isynnerhet den inkonseqvens, hvartill riksdagen skulle göra sig skyldig genom ett afslag å ifrågavarande proposition, hvilken till någon del afsåge uppfyllandet af den utaf riksdagen uttalade önskan om en sådan förenkling i förvaltningen, som kunde föranleda besparingar för statsverket. Vidare skulle derigenom rättvisa vederfaras dem, hvilkas arfsförhållanden af förändringen berördes. Utskottets hemställan understöddes deremot af hrr Ola Jönsson, Ahlgren, Sven Nilsson i Österslöf, grefve E. Sparre och Key. Dessa ansågo ingen väsentlig förenkling kunna med omtöringen vinnas, hvilket älven visade sig deraf, att man å motsidan icke kunnat uppgilva någon enda embetsman, som derigenom bletve öfverflödig. De åsyftade fördelarne kunde med en obetydlig penningupposlring redan nu vinnas af krono-åboerna och förändringen skulle för dem, som hittills uraktlåtit detta, innebära ett slags premium, Olaägenheterna vore, bland andra, svårigheten för landshöfdingeembetena att alltid afgöra, hvilken som egde besittningsrätten till hemmanen, och härigenom skulle lätteligen många tvister och rättegångar uppstå. Önskade man i allmänhet afskafta fideikommisser, borde man börja med de stora, som medförde långt betydligare olägenheter. Det! skulle äfven kunna hända, att de, som förut friköpt sina hemman, i händelse nu kronan efterskänkte sin rätt, skulle med fog kunna begära att å ersättning. Slutligen vore det orättvist att från denna förmån undantaga, såsom kongl. proposi tionen gjort, kronohemman, disponerade af skilda verk och inrättningar samt fromma stiftelser, krononybyggen i Norrland och lägenheter under Elfsborgs kungsladugård. Frib. af Ugglas anmärkte häremot, att ingen enda förändring kunde ske i vårt skatteräsende om man förklarade det vara orättvist att upphätva en beskattning, mot dem som förut erlagt densamma. Då skulle borttagandet af qvarnräntan, räntepersedlarnes förvandling i penningar m. w. om riksdagen förut beslutat, också innebära en i orättvisa. Med de undantagna lägenheterna egde särskilda förhållanden rum och nybyggena i NorrJand öfverginge, enligt nu gällande författningar, till skatte. Resultatet af öfverläggningen blef, att äfven i denna kammare K. M:ts proposition afslogs med 79 röster mot 55 hvarjemte på hr Keys förslag, ofvannämnde grefve Mörners amendement utan votering antogsö öfriga afgjorda ärenden. ö Vidare godkändes at begge kamrarna K. M:ts proposition om upplåtelse under eganderätt af en till marknadsplats och kyrkostuguplats anslagen mark inom Lycksele socken af Vesterbottens län. Avgående K. M:ts afstatsutskottet afstyrkta pr position om restitution till bolaget 1. O. Smith Å i Co af erlagd tillverkningsafgift för icke tillverkadt bränvin uppstod i begge kamrarna någon diskussion, derunder i första kammaren hrr srih. Func Odelberg, srih. A. C. Raab och Bennich och i a dra kammaren hrr Kallstenius. Rylander, Medin och grefve E. Sparre yrkade bifall till den kongl. propositionen. För bifall till utskottets afstyrkade utlåtande uppträdde i Första kammaren hrr Montgommery-Cederhjelm och Wallenberg, samt i Andra kammaren hrr A. P. Andersson, Ilörnfeldt, 6. Itrarsson och Liss Olof Larsson. Resultatet af! diskussionen blef, att kamrarne afslogo den kongl. propositionen efter votering, som i sta kammaren utföll med 51 röster mot 22 och i Andra med 95 röster mot 30. Lagutskottets förslag om förändring i stängselförordningen bifölls af Andra kammaren, hvaremot Första kammaren ogillade densamma med 32 röster mot 21. frågan föranleder således ingen riksdagens åtgård. I enlighet med lagntskottets hemställan afslogos i båda kamrarne väckta motioner om begränsning af förmånsrätter, om ansvar för försummad lagfart samt om vissa tillägg i stadgandena angående lösö . Bevillningsutskottets förslag till voteringsproposition om bevillningen å enskilda bankernas sedelutgifningsrätt godkändes af kamrarna. Med anledning af Andra kammarens inbjudning till Första kammaren att deltaga i dess beslut om sädan ändring at instruktionen för länens Jazaoch kurhusdirektioner, att landstingen skulle tälla stat för de vid berörda inrättningar anställda tjenstemän, hänvisade Första kammaren rågan, på yrkande af hrr Faxe, Berlingoch frih. Funck, till dess tillfälliga utskott N:o 1. Hr Mankells, at Andra kammaren bifallna motion om åtskiljande af landshöfdingeoch militärbefalhafvare-befattaingarne på Gotland afslogs i Första kammaren på yrkande af hr af Klint, hvadan denna fråga förfallit. Vidare har riksdagen anvisat 98,282 rdr 37 öre till ersättning för af statskonkontoret förskottsvis bestridda utgifter, samt medgisvit fortsatt utgifvande af teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägar och kostnadens betäckande af jernvägsbyggnadsmedlen, dock anhällande, att K. M:t täcktes förordna, att arbetet skall fortsättas efter en mindre kostsam plan, än hittills, så att beskrifningen 5f. ver de teckniska och ekonomiska detaljerna af de utförda stambane-arbetena mål: utgöra hufvudsak oeh plancher endast då l! bifogas beskrifningen, när sådana åro nödvändiga för att åskådliggöra de i heskrisningen förekommande uppgifter. Äfvensål? hafva kamrarne, enligt statsutskottets till-Il styrkande, förklarat, att Dalslands kanalaktiebolag icke har skyldighet att för ärs 1868 erligga kapital-äfhetalning å det ( 1 för segelleds öppnande från Hattefura till Stora Lee vid 1862—63 ärs riksdag beviljade och från riksgäldskontoret utgifna lån å 800,000 rår. En af hr J. OsssOnI väckt motion om förändring i sättet för s utgörande af arrenden från akademi-hem-Il man har af kamrarne ogillats. ! Utskottsbetänkanden. Statsutskottet har vid besvarandet af erhållna återremisser å vissa delar af utlåtandet angående anslag till statens jernCHAHHnHAA hland annat