Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1870, sida 1

NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. Tyst och mörk stod herr Magnus Bengtsson, medan drotsen talade, och hans ögon glimmade så vildt under de framstående brynen, som om han sjelf varit en ulf från skogen, hvilken blifvit fången och förd i menniskors samqväm. När den gamle herren slutat, stod han ännu tyst och följde med blicken lågornas lek i spiseln. Drotsen tycktes vänta, att han skulle gifva sitt bifall tillkänna till den långa utgjutelsen, men detta uteblef. — Eller hvad synes eder? — sporde slutligen drotsen. — Marsken är mig kär — sade då Magnus Bengtsson — han ville mig väl, när ingen ville det, jag gick som ulf i skogen sedan jag slagit en ädel man, och jag klagade min sorg och vånda, men ingen hörde min klagan, ingen utom marsken, och han förstod mig, och han gaf mig mod och kraft åter .. och derför har han min tro, så länge jag lefver! — Godt, godt, herr Magnus — vidtog drotsen, när den förre tystnat och med ett djupt andetag, som nästan liknade en suck, åter borrat sin blick in i lågorna — men I gången eder på de stigar, som icke leda till bys, synes det mig... icke till den by, der han eger hemma, som eger eder tro! — Ett mål står mig närmare än hvarje annat, herr drots — inföll Magnus häftigt — och det söker jag först att nå, det är... det är... Se H-T N:o 83